torsdag 30 maj 2013

Barfota


Just nu står jag i mitt älskade blomstrande arbete barfota. Älskar det. Jag har blomster-flow för stunden. Flyter med fullt av blomsterkänsla. Befinner mig med mina rätta element.


Det är en ljuvlig tid nu. I naturen, på tomten och för mitt blomsterjobb. 



"You're only here for a short visit. Don't hurry, don't worry. And be sure to smell the flowers along the way." Walter Hagen

Sov Gott.

onsdag 29 maj 2013

Hon har blommor i sitt hår



Nu är det sommar! Sommar, sommar, sommar.



Idag skapades en sagolik krans till en sommarpratar-debutant av en av mina favoriter i min blomstervärld.



C, S och jag brain-stormade om vad som skulle passa denna beundransvärda kvinna. C som är en superflorist skapar de mest fantastiska blomsterverk gjorde denna magnifika krans.

Konstnären Carolina Gynning debuterar som sommarpratare. Scanpix
Bildkälla SvT

Hon har blommor i sitt hår. 

Bildkälla
Och visst passade denna underbara hårkrans Carolina!!



Hårkransar á la Suede har en tendens att bli lite fjuttiga i min värld. Jag gillar att det syns. Har hört alldeles för många gånger att mina kransar är "ryssmössor".


 Jag undrar vad det är för fel med en sådan?

Bild från Carolinas Blogg här

 Jag tycker det är så himla vackert med blommigt stort när man är lång och vacker som Carolina G. 


"Konst och allvar" skall Carolinas sommarprata om. Jag ser fram emot sommaren och sköna stunder vid radion. Att få ta del av historier och berättelser. Innan dess lär det skapas en och annan vacker hårkrans av C. Kanske även av mig. Men jag är ju lite okonventionell...

Wedding -bee

gillar American-stalj-hårkrans. 

Limn and lovely

Jag är pro "ryssmössa"! 

Några av årets Sommarpratare är Helena af Sandeberg, Ingvar Kjellsson, Elin Kling och Carolina Gynning. Foto: Scanpic och Sveriges Radio

Huvud-saken är att det passar rätt på något sätt. Olika klär olika skönheter. Eller hur känner ni? 



tisdag 28 maj 2013

London


Så var jag tillbaka. Hemma i förorten igen. 



Jag älskar London. Det är något med pulsen där som gör mig så upprymd. Vi åker relativt ofta till London och hittar bra. Vilket gör att allt hamnar på plats ganska fort. Semestern känns på något sätt längre då när man känner sig som "hemma".


Vi har sovit jättegott på Plaza Park Victoria. Riktig London-lyx.


Superfint hotell. Vi brukar sällan bo med så här fin standard i London. Det här var riktigt bra och låg nära Victoria Station. 3-4 minuter till Underground. Perfekt. 




Badrummet var skönt fräscht. Lite vardagslyx med morgonrockar och allt. 



Vi åt frukost på hotellet första morgonen och den var fantastisk. Sedan åt vi ute för det tycker vi är lite mysigt. Känslan av storstadsliv blir mer påtagligt. Jag gillar att betrakta. Uppleva när Londonborna och andra vaknar till liv. 



Det är något visst med denna stad. Husen, atmosfären, dofterna, folket, pubarna. Även om vädret inte varit lysande. Kallt och regnigt. Förutom i söndags då det blev närmare 20. Annars hade en tjockare jacka och vantar varit bra. Men det gjorde inget egentligen. Och vi hade tur som hade uppehåll när vi besökte det stora eventet i stan.


 Den stora, stora grejen i år för mig, var The Show! Vilken upplevelse. Nu skall jag sortera och kolla genom mina hundratals bilder ;) Sedan blir det blommor. Och mer blommor. Och ytterligare blommor här i min värld. Hoppas ni är lika tålmodiga som min man. Han har varit med om en riktig blomsterresa. Chelsea Flower Show, Kew Garden, Flowermarket och en och annan blomsterbutik.




 Även om han då och då tog sina tidningar och satte sig på närmaste pub och läste. Så kunde jag i lugn och ro fota och blomsternjuta utan stress. Det är underbart med London där båda våras intressen kan tillgodoses. 

Ha en fin tisdag.


måndag 27 maj 2013

Re-cyber Mondays


onsdagen den 27:e juni 2012


En liten fågelfjäder



Before the Big Day Fjäderfin inspiration.

Jag gillar fjädrar. Fina fjädrar. Pastelliga och naturliga fjädrar. 


Fjäder, mossa, kvistar.
 Fånga skogen i ett litet smycke för knapphålet.
BBD

Det är något barnsligt, glatt och spännande med en fjäder. Vem hade inte en liten fågelfjäder i sin barndoms skattekista (plåtburk)?



Hemingway Branch, Moss and Feather  Boutonniere
Den gamle och havet. The Hemingway. Här beställer du.


Har du dina ljuva barndomsskatt kvar. Eller samlar dina barn på spännande små fågelskatter. Varför inte skapa ett sommarfint och fjäderlätt knapphålssmycke.


OSCAR WILDE  Boutonniere
Oscar Wilde. Bild och beställ här


En egen liten historia i knapphålet för bröllop och fest. Och varför inte till vardags. Livet blir lite mer spännande  och roligare då. Gillar knapphålsgrejor.

ARCHER Boutonniere
Indianer & Cowboys-leken.  Här hittar du denna.

Drömmen om en indiansommar.

söndag 26 maj 2013

Flashback Sunday



Så har en hel vecka gått. Igen. Jag är fortfarande i London när ni läser det här. Hoppas jag har det bra. :) Om ni har lite tid över eller missat något. Bläddra igenom min värld lite snabbt. Det här har hänt under veckan.

Måndag: Re-cyber Monday
Tisdag: Florist på resa
Onsdag: Blommande julklapp
Torsdag: Födelsedagsfrukost i vårsol
Fredag: Sweden meets America
Lördag: Gran-ma-syle 
Söndag: Flashback Sunday

Ha en himla skön söndag. Jag samlar blomsterkraft och återkommer snart igen.



Och ett jättestort GRATTIS till alla mina medmammor. Kärlek och styrka till oss.

lördag 25 maj 2013

Gran-ma-style


Oppa is gran-ma-style

Vaserna med de röda elegansnejlikorna
 är alldeles nya från 
Garden Flow Shop.
Charlotte har en massa fint i sin webbutik. 


beautiful, loveable.



Gammalt och nytt. En salig blandning. 



Mina senaste skatt från Myrorna förra fredagen. Min nya förälskelse. 60-tals keramik. Gärna svensk. Sådana som påminner om farmor, mormor, mamma. Som jag tyckte var vansinnigt fult när jag var liten. Nu letar jag på loppis och secondhand. Lyfter och kollar.



 Ahh...Öland, Skokloster, Bromma keramik och tillsammans 100 kr. Vilket fynd!! Visst lite kantstött här och var. Gör inte mig något alls. 


Pelargoner och kaktusar på fönsterbrädan. Farmor-style. Farmor hade förstås alltid röda. Jag kör Mårbacka från Ulriksdal. Min gran-ma-stajl.



Waldermarsuddekrukor samsas med ett modernare fromspråk signerat Ingegerd Råman. De vita krukorna har I. Råman formgett för Gustavsberg. 




De i frostat glas har I. Råman designat för Reijmyre Glasbruk. 




Jag gillar mina samlingar. Jag spar på godbitar. Växlar och byter. Efter lust, säsong och tid.



Jag har väldigt lätt för att bli berörd. Av olika saker och helt plötsligt. Förra helgen rördes jag till tyst gråt av ett hemma-hos-reportage i SvD Magasinet. Jag brukar inte falla i tårar av köksrenoveringar, trädgårdstips eller planlösningar. Men det här var en riktigt fin historia. En berättelse om sorg, nyförälskelse, framgång, omstart och ett hus. Bilderna i reportaget var fulla med en himla massa saker, prylar, konst, gamla fotografier, möbler, design (signerad och osignerad) m.m m.m. Helt underbart, jag hittade nya härliga detaljer vid varje titt.  " Hjärtlig mixad maximalism" läste den två gånger. 



" Det gamla stationshuset är fullproppat med konst, konsthantverk och design i alla former. Paret är ivriga konstsamlare av nutida skandinavisk konst och  Bengt har också en svaghet för romantiskt sekelskiftesmåleri. Mette älskar alla former av antikviteter, design och keramik. 
Båda brinner för människors kreativitet och delar med sig av sin tid och sina resurser för att stötta unga designers, kulturverksamhet och välgörenhetsprojekt som de tror på. 
I det gamla stationshuset struntar de fullkomligt i att hålla sig till vissa stilar. Blandningen är totalt respektlös. 
-Vi inspireras av mångfald och sensualismen, sann maximalism. Jag tycker att en vacker sak framträder ännu mer i kontrast med något annat. Köper man något med hjärtat passar allting in. Förr eller senare säger Mette."


Jag fullständigt avgudar personliga hem. Jag har alltid haft ett brokiga hem. Sedan jag flyttade hemifrån. Mycket saker, böcker, fotografier, reseminnen och annat plock. Visst påverkas jag av trender och modevindar. 

Ett fat med en samling minnen. Gamla och blivande berättelser
på ett vackert kermaikfat som i sig har en liten nygammal historia.


Men grunden har alltid varit densamma. Jag tycker om ting med affektionsvärde. Personliga saker. En historia. Ett minne. 




Tårarna som föll över artikeln om stationshuset var just av den anledningen. Den berörde ett minne. 


I skrivande stund håller vi på med fasad och fönsterbyte.


Mushuset hade haft samma ägare sedan det byggdes 1936. Nu skulle barnen sälja huset efter föräldrarnas bortgång. Vi åkte och kikade och jag blev förälskad på en gång, även om det var både nergånget och opraktiskt. Jag kände husets själ, här skulle jag bara bo. Men så blev det inte. De ville ha alldeles för mycket pengar för vår plånbok. Jag var urledsen. Vi fortsatte vår husjakt. Men hittade aldrig något som vi kände för. Vi blev gravida och allt husletande pausade. Och så plötsligt var det ute igen. De hade inte fått det sålt. Vårt hus. Det var meningen att det skulle bli vårt. Jag var så övertygad. Nu fick det inte gå till någon annan. 


Förra helgen stod det plötsligt ett gammalt par på vår infart.
 Det var en av döttrarna som växte upp här.
Hon och hennes man brukar åka förbi huset när
 de åker till föräldrarnas gravplats.
Det har hänt ett och annat - även om vi har bevarat så mycket
vi kunnat och känt för.
Som körsbärsträdet. Vi bygdde vår uteplats runt det.
Det gillade dottern. Jag hoppas på ett längre samtal nästa gång.
Vill veta lite mer om vårt hus historia. Den sagan som var innan vår.

Nu bor vi här:) 



fredag 24 maj 2013

Sweden meets America



Red. White. Blue. I love u.



Toner av svensk sommar och amerikansk östkust.


Liten har drömt om det stora landet i väst sedan hon var liten. I sommar blir det av. Hon har jobbat och sparat. 


Skaldjur önskades av födelsedagsbarnet. Vilket kändes som ett perfekt val. 



Jag gillar plockmat. Enkelt och lätt att förberedda.


Gästerna sköter sig själva. Vi bjöd på hummer, nykokta musslor, räkor, hemgjord skagenröra (födelsedagsbarnets paradrätt, hon gör en fantastiskt god), aioli och rostat bröd i trekanter.


Mmmmm.


Dukningen skulle givetvis spegla drömmen om sommarens stundande resa. Jag gillar ju tidningspapper som ni vet. Jag tejpade hela bordet med sidor från Svenska Dagbladet. Tålig duk för stora och små. Använde mina fina tabletter i jeanstyg från Himla som har några år på nacken. Älskar dom. Jeans känns ju Amerikat. Plockade vaser och annat som fanns i mina gömmor och skåp. Fick komplettera med köpeblommor. Vår trädgård bjöd oss 
dessvärre inte på några vita och röda blomster för stunden. Elegansnejlikorna är faktiskt en favorit i vårt hus. Stor och mellan gillar dem. De hade rätt röd färg för tillfället. Det vita fick bli lövkojor som ger en föraning om sommar. Pärlhyacinterna hade jag rabatterna fulla. 



Tycker vi fick till den perfekta kombon i vår dukning. Blå känslor. Som en Prippsfilm med en bris av Hamptons.


Tårtan. Blått, vitt & rött. med En nyans av gult. Sweden meets America.


Jag har varit lite som Emils mamma i Astrid Lindgrens Emilböcker. Antecknat till och från vad tjejerna sagt och gjort. Liten packade sin lilla lilla väska med diverse smått när hon var 2,5 kom in till mig när jag stod i badrummet och sade:  "Jag har packat jag. Jag skall ut och resa jag" Passade bra som tårtcitat till favorittårtan. Marängbottnar, vaniljglass, krossad dajm vispgrädde och massor av färska bär. Hemgjorda maränger av födelsedagsbarnet själv i havston. 



Det är alltid skönt dagen efter fest att ta det lite lugnt. Tidning, kaffe och toast med ost och marmelad. Vardagslyx.