Vet ni...

Vi har en aklejaäng.

En del av vår tomt är helt förvildad. Jag älskar den här delen. En liten trappa i av gammal ölandssten leder ner till vår hemlighetsfulla del. Har haft massa planer och visioner. Men den är fortfarande som den är. Du kan kika och läsa mer här

Jag älskar akleja och vår äng. Det är liksom fridfullt att vara nere bland träden och blommorna. Jag glömmer tid och rum för ett ögonblick.

Rådjuren gillar inte Akvilejan. Men det gör humlorna och jag. Jag är lite sugen på att slänga ner några nya sorter. Den finns i en uppsjö av vackra sorter. Det såg jag inte minst på Chelsea Flower Show. Våra "vulgaris" (vanliga) behöver sällskap av lite uppstickare tror jag. 

Nu frossar jag i handplockade aklejabuketter.

Akleja "en masse". Garden Glory.

Jag tror på blomsterkraft. För stora och unga stora i mushuset. 

Visst skräpar de en del. Aklejan. Men vad gör det när förgängligheten är så vackert i mina ögon. När de sett det sista ljuset hamnar de på komposten och jag plockar nytt så länge de finns. Vilt och vansinnigt vackert!!

Fyller stort som smått. Gammalt som nytt. "Granny´s Bonnet" (mormors lilla hätta) passar i allt. I alla rum. Mouse House-stajl.

Symboliskt sägs aklejan stå för renhet. Ibland ser man blomman i måleriet tillsammans med Jungfru Maria. På franska kallas den Gant de Notre Dame -Jungfruns handskar. På svenska kallas den för duvblomma.

Jag tycker mer den ser ut som en liten hatt än ett gäng flygande duvor eller ett par handskar. Vad tycker ni?

Vet ni..? Idag är det ju vår Nationaldag! Hurra! Ledigt och tillfälle till lite festligt. Igår var jag i vackra Uppsala och hälsade på stor.

 Kom mitt i utspring och studentfirande. Helt underbart. Hjärtat fylls alltid av något som är obeskrivbart. Jag känner deras glädje, förväntan, lycka, glädje, framtidstro. En och annan tår kommer omedvetet. 

Hoppas ni får en härligt dag. Vi skall på vår årliga fest i en fantastisk miljö, god mat och dryck och sobert sällskap. 

P.S Visst är den svenska tigern skön!? Jag älskar denna kitsch. Tigrarna står på en grindstolpe längs min hundpromenad och jogging sträcka i våra "hoods". Huset är vackert klassiskt svenskt, ligger vid vattnet och har en underbar trädgård och på en av stolparna dessa leksaksdjur. De får nya kläder efter säsong och igår hade det skapats en ny outfit. Jag blir lika lycklig varje gång. Lekfullhet är underbart. D.S

Happy Nationaldag!

Gran-ma-style

Oppa is gran-ma-style

Vaserna med de röda elegansnejlikorna
 är alldeles nya från Garden Flow Shop.
Charlotte har en massa fint i sin webbutik. 

beautiful, loveable.

Gammalt och nytt. En salig blandning. 

Mina senaste skatt från Myrorna förra fredagen. Min nya förälskelse. 60-tals keramik. Gärna svensk. Sådana som påminner om farmor, mormor, mamma. Som jag tyckte var vansinnigt fult när jag var liten. Nu letar jag på loppis och secondhand. Lyfter och kollar.

 Ahh...Öland, Skokloster, Bromma keramik och tillsammans 100 kr. Vilket fynd!! Visst lite kantstött här och var. Gör inte mig något alls. 

Pelargoner och kaktusar på fönsterbrädan. Farmor-style. Farmor hade förstås alltid röda. Jag kör Mårbacka från Ulriksdal. Min gran-ma-stajl.

Waldermarsuddekrukor samsas med ett modernare fromspråk signerat Ingegerd Råman. De vita krukorna har I. Råman formgett för Gustavsberg. 

De i frostat glas har I. Råman designat för Reijmyre Glasbruk. 

Jag gillar mina samlingar. Jag spar på godbitar. Växlar och byter. Efter lust, säsong och tid.

Jag har väldigt lätt för att bli berörd. Av olika saker och helt plötsligt. Förra helgen rördes jag till tyst gråt av ett hemma-hos-reportage i SvD Magasinet. Jag brukar inte falla i tårar av köksrenoveringar, trädgårdstips eller planlösningar. Men det här var en riktigt fin historia. En berättelse om sorg, nyförälskelse, framgång, omstart och ett hus. Bilderna i reportaget var fulla med en himla massa saker, prylar, konst, gamla fotografier, möbler, design (signerad och osignerad) m.m m.m. Helt underbart, jag hittade nya härliga detaljer vid varje titt.  " Hjärtlig mixad maximalism" läste den två gånger. 

" Det gamla stationshuset är fullproppat med konst, konsthantverk och design i alla former. Paret är ivriga konstsamlare av nutida skandinavisk konst och  Bengt har också en svaghet för romantiskt sekelskiftesmåleri. Mette älskar alla former av antikviteter, design och keramik. 

Båda brinner för människors kreativitet och delar med sig av sin tid och sina resurser för att stötta unga designers, kulturverksamhet och välgörenhetsprojekt som de tror på. 

I det gamla stationshuset struntar de fullkomligt i att hålla sig till vissa stilar. Blandningen är totalt respektlös. 

-Vi inspireras av mångfald och sensualismen, sann maximalism. Jag tycker att en vacker sak framträder ännu mer i kontrast med något annat. Köper man något med hjärtat passar allting in. Förr eller senare säger Mette."

Jag fullständigt avgudar personliga hem. Jag har alltid haft ett brokiga hem. Sedan jag flyttade hemifrån. Mycket saker, böcker, fotografier, reseminnen och annat plock. Visst påverkas jag av trender och modevindar. 

Ett fat med en samling minnen. Gamla och blivande berättelser
på ett vackert kermaikfat som i sig har en liten nygammal historia.

Men grunden har alltid varit densamma. Jag tycker om ting med affektionsvärde. Personliga saker. En historia. Ett minne. 

Tårarna som föll över artikeln om stationshuset var just av den anledningen. Den berörde ett minne. 

I skrivande stund håller vi på med fasad och fönsterbyte.

Mushuset hade haft samma ägare sedan det byggdes 1936. Nu skulle barnen sälja huset efter föräldrarnas bortgång. Vi åkte och kikade och jag blev förälskad på en gång, även om det var både nergånget och opraktiskt. Jag kände husets själ, här skulle jag bara bo. Men så blev det inte. De ville ha alldeles för mycket pengar för vår plånbok. Jag var urledsen. Vi fortsatte vår husjakt. Men hittade aldrig något som vi kände för. Vi blev gravida och allt husletande pausade. Och så plötsligt var det ute igen. De hade inte fått det sålt. Vårt hus. Det var meningen att det skulle bli vårt. Jag var så övertygad. Nu fick det inte gå till någon annan. 

Förra helgen stod det plötsligt ett gammalt par på vår infart.
 Det var en av döttrarna som växte upp här.
Hon och hennes man brukar åka förbi huset när
 de åker till föräldrarnas gravplats.
Det har hänt ett och annat - även om vi har bevarat så mycket
vi kunnat och känt för.
Som körsbärsträdet. Vi bygdde vår uteplats runt det.
Det gillade dottern. Jag hoppas på ett längre samtal nästa gång.
Vill veta lite mer om vårt hus historia. Den sagan som var innan vår.

Nu bor vi här:) 

Re-cyber on a Wednesday

söndagen den 10:e juni 2012

Återanvändning och lite till

Utmaningen är att hitta på nytt med det jag använt förr.

Variera mig med gammal skåpmat. 

 Återanvända.

Konservburkar, flaskor,band, snören, glasvaser och andra vaser.

Rosor med namn, som jag inte minns. Rättvisemärkta rosor passar med re-cycle alternativa vaser.

En krukhortensia fick nytt liv i vaserna. Om du är sugen på att använda krukväxter i vaser och arrangemang, snitta dem och låt dem dra vatten ordentligt innan användning.

Detsamma gäller trädgårdsväxterna. Min småvilda murgröna fick dra vatten över natten. Då klarar den sig fint en dag på bordet.

Kvistar av citromeliss och oregano drog också vatten och står helt fantastiskt. De doftande kryddvaserna fyller köket nu. Återanvändning.

 

Jute. Enkelt och fint. En rulle köpt för att vinterbädda åt blomkrukorna. Perfekt som duk, dock räckte det inte till alla bord. Men jag gillar ju olika. 

  

Pappersdukar funkade. Gula. Såklart. Är ju i en gulperiod. Fint till citrusfärgstemat.

Pappersduk passar fint till återvinningsmaterial.

En dukning kan gärna bjuda på en liten historia. När åt ni fruktcocktail senast?

Vem gillar fruktcocktail? Känns så 70-tal...En dukning skapar samtal.

 Med enkla medel kan man skapa fina arrangemang med det man har och med blommor från trädgård och natur. Jag kompletterade med några paketrosor för att få in citrusfärgen. Och några kilo citrusfrukter.

Några bord och fåtöljer fick flytta ut i trädgården. Några extra,  mysiga och inbjudande oaser i trädgården. Böcker och magasin placerar jag lite här och var för hemtrevnad. Jag använder gärna utesakerna inne och innesakerna ute.

Vita plast tält är inte riktig min grej. Men med vårt oberäkneliga sommarväder måste man vara på säkra sidan. Idag när vi fällde tältet fick jag en massa fina idéer till nästa fest. Skall bara planera min tid lite bättre då. Min tidsoptimism är inte alltid på min sida.

Lime. Citron. Apelsin. I mängder. Frukt och grönsaker är alltid ett härligt inslag i dukningen. Nu skall vi alla här i huset återvinna citrusfrukterna. Massor av c-vitamin skall pressas och drickas. Ett eget Juiceverk i mushuset. Blomstern har snittats om och står runt om. Vacker och nyttig återvinning.

Svenska tapas

Det var lite av en drop-in-påskafton här i mushuset. Medlemmar i familjen skulle komma lite då och då under kvällens lopp.

Så vi kom på att vi skulle göra de vanliga traditionsenliga förrätterna lite mer åt drinktilltuggs hållet. Lite mysigare att sätta sig till bords till huvudrätten när alla sedan var samlade.

Det är alltid trevligt att småplocka lite till dryck medan man familjeminglar och lagar mat. 

Sillar, lax, ägghalvor och "gubbröra" (egentligen skagenröra några i familjen äter inte sill) serverades som mumsbitar på snittar,i sherryglas, snapsglas och på skedar.

 Några bitar kokt delikatesspotatis i botten på glaset, en liten bit finskuren inlagd sill och en dill kvist på toppen. Lager på lager.

Fin skuren potatis, matjessill, gräddfil och klippt gräslök. Matje-shot. 

Hackat kokt ägg, löjrom och rödlök. Ägghalva på sked. En tunn skiva kokt delikatesspotatis, en bit senapssill och en dillkvist. Senapssill på silversked. 

Blomsterbröd (färsk kavring och stekt surdegsbröd från vår "hovleverantör" Gateau) med en klick himmelskt god skagenröra gjord av Liten efter recept av Mannerström. 

Svenska tapas på vårt sätt blev himla lyckat. Allt smakade så mycket bättre. Kändes lite lyxigare. Dessutom hade vi alla något att göra medan vi väntade in de andra. Det här blir vår nya tradition. Nästa gång blir väl till midsommar om inte förr. Perfekt mingelmat. 

God Fortsättning. 

Sann

P.S Bilderna blev som de blev. Här och nu. I stunden mellan familj, mat och prat. Men hoppas ni har fått smak för svenska tapas känslan i mushuset.