African Violet

En riktig sötnos med rötter från Afrika. African Violet.

Den bedårande tantblomman Saintpaulia har en lång historia. Den hamnade i fönstren i de svenska hemmen i slutet av 1800-talet. 

"en nätt krukväxt med blå, violliknande blommor under hela året". Så marknadsfördes Saintpaulian av Göteborgs trädgårdsförening när den började säljas i strax innan sekelskiftet. Läs mer om raringens historia här.

Sainpaulia vill ha det ljust. Dock inte direkt solljus när solen är som allra starkast. Typ från mars till september. Saintpaulian vill ha lagom med vatten. Låt den torka upp mellan vattningarna. Förr sades det att du skulle vattna den på fat. Men det spelar faktiskt ingen roll. Du kan vattna ovanifrån om du vill. Huvudsaken är att inte rötterna står i blöt. Det är lättare att vattna ihjäl denna sötnos än tvärtom. Med rätt dos av allt -vatten, jord, ljus och kärlek- blommar den hela året. Ingen vila här inte. Underbart! 

Efter jul börjar Ulriksdals Slottsträdgård sälja sina egenodlade Sainpaulior. Då frossar jag. Priset är överkomligt och du kan köpa många. Av alla färger. 

Jag fyller kärl och krukor till bredden. Skapar vårkänslor tidigt. 

När fortfarande vintern bäddar in mushuset i ett vitt täcke börjar våren spira inne hos oss. Närodlade Saintpaulior sätts i trädgårdens sommarkrukor och vårlökar placeras i återvunna konservburkar på vårt matbord. Ögonfröjd till varje måltid. 

Saintpaulian är en riktig svensk klassiker. En absolut klassiker blir ett gäng snövita darlings i Waldermarsuddekrukan. Passar i både slott, koja och mushus. 

Sagolikt fin som liten snittblomma är den också. Saintpaulian. Jag blir nyförälskad gång på gång.

Jag älskar blommor i vas. Jag använder mina krukväxter som sommaräng när marken är frusen. Plockar och sätter i vatten. Enkelt till vardag och fest. 

"Bara" en blomstrande dag...

...som många andra.

Med känslan av där sen sommar och tidig höst möter varandra, skapades härligt blommande och slingrande gröna arrangemang. Stegvis fick jag stöd och assistans av min yrkesskickliga, söta och fina kollega E. Blommande teamwork dom gav en kick. Som alltid.

Allt stuvades varsamt in i blombilen. 

Skönt var det att matcha innehållet. Ton i ton.  Dahlia, kärleksört, murgröna, rosor, riddarsporre, buplerum.

Blomvänlig leverans och omtanke hela vägen.

Väl framme på location, där anrik miljö skulle blomstersmyckas.

Förundrades av hur vackert blommande jag hade det i bagageluckan.

Flowers with a view.

Så himla schysst place.

Det lite vilda mot de välstrukna linnedukarna gjorde alla lyckliga. Både mig , beställaren och personalen på plats.

Säg, vem skulle inte bli euforisk om man smygtittade in genom detta fönster!?

 

Det blev så himla snyggt. Blommorna och konsten på väggarna skulle kunna liknas med en juxtaposition. (konstbegrepp som innebär att man placerar något vid sidan eller närheten av varandra jämnföra  likheter och skillnader. Enkel beskrivning:)

  

Konstnärliga blomster i närbild. (Miss Piggy är en favvo, läs mer om henne här)

Innan jag lämnade Villa Pauli,  såg jag en spegling av mitt jobb.

Sedan var det iväg till nästa plats som skulle förgyllas med skönt otämjda blomster i havsblått. Gillar mitt omväxlande hantverk.

 

"Bara" en blomstrande dag signerat Susanna genom Hellborgs Blommor.

P:S Glöm inte att Sannas Värld finns på Instagram sannasvarld. Klicka in om du vill. Välkommen

Vintermode



 

. Helt fantastiskt! Underbart vackert! Hortensialt!!



Bildkälla





Värmande blomster. Jag kan känna att jag längtar till snö och några minus om jag får pälsa på mig blomster. Detta är magiskt.

Bildkälla

Blommig vinterglädje.

Wonderland by Kristy Mitchell. Är helt betagen av hennes fotografi. En hel sagovärld av skönt underliga människosjälar. Det kittlar min barnsliga dröm om en värld fylld med under. Läs hennes saga här. Inspireras och dagdröm en stund.



Fyller ju år idag

 

Re-cyber

lördagen den 16:e juli 2011

Sommarbarn

Det här sommarbarnet hade ju födelsedag nyligen.

Fortfarande är det "lite" viktigt var den firas. Helst i "riktiga Sverige". Vi bodde utomlands när vi barn var barn. Min bror ville åka till "riktiga Sverige" när vi kom hem på sommarlov. Att tillbringa dagar i Sveriges hufvudstad var som att fortfarande vara i ett annat land.

Det sitter väl fortfarande i själen, det där med att Väddö är det riktigt riktiga. Här vill jag fira mina födelsedagar, här vill jag vara på sommaren så ofta och så mycket som det bara är möjligt.

Den här födelsedagen gick i blåbärsblått, väddömarint & havsgrönt med inslag av smultronrött. Det är så himmelskt härligt när andra fixar fint. Till mig! En egen tallrik! Tack!

Med det enkla går det att få till finaste festen. Lakan till duk, dricksglas till vaser och värmeljushållare, pappersservetter och dekorationer från skogen. Förträffligt. Syster-chict.

Vilken mysig kväll det var. Sommarbarnet njöt av mat, dryck och...

SMULTRONTÅRTA! Mums, den var obeskrivligt god. Systra mi, den gjorde du bra.

Måste tacka kockarna också för en välsmakande meny. En aning cross-over. Ett möte mellan Mellanöstern, Sverige, Frankrike och Grekland. Kokta rödbetor med chevré till förrätt. Till huvudrätt grillade turkiska köttfärsspett "á la papa" med sallad, svensk färskpotatis, tzatsiki och morfars "baba". Nyfiken på recepten!? Bara att höra av sig.

Foto: S.Westien

Balitempo

Från att ha levt i ett lugnt, meditativt yogiliv i Balitempo. Har det blivit en smärre chock för mitt mentala jag att komma hem. Förutom alla de "vanliga" måsten i livet, är det lite annat fix.

Studentinbjudningar. Citrusfärger önskades. Citron. Lime. Tangerine.

Stylingassistent. Fotoassistent. Blomsterkreatörs-assistent. Kökshjälp. Syateljésbiträde.

  

 Plocka fram. Plocka bort. Diska. Röra. Håll i. Håll upp. Flytta. Ställa. Nåla. Klistra. Fixa. Trixa. Stryka. Klippa. Liten har varit min chef.

Litens bildprojekt.

En kokbok. Imponerande och inspirerande.

 

Litens syslöjdsprojekt. Överkast och kuddfodral till hennes nya tapet. Hennes Big dream om Amerikat. Tycker knappt jag ser skillnad på Lexingtonfodralet och Litens kuddfodral. Litens Sköna Hembild fick följa med inlämningen. Nu håller mamma tummarna för toppbetyg. Det skulle hon få av mig för hennes påhittighet, kreativitet, färg och formkänsla för båda hennes konstnärliga projekt. Även om jag inte vore hennes mor. 

Ett rätt stort pågående projekt är ett utrivet badrum i mushuset. Vattenskada. Men tänk vad vi hittade i golvet. Dagens Nyheter från 1932! Helt otroligt. Har inte bläddrat i den ännu. Det skall bli spännande. Sedan fann vi ett boköverdrag från 1934. Kul med mushushistoria och gömda kulturskatter.

Skall byta stilsamt Baliliv mot ett skönt svenskt sommarliv. Snart.

Foto: S. Westien och V. Westien

Lilleputtar

2011-10-18

Småfolket

Från barnsättet i bak i bilen hörs en liten röst.

- Mamma!
- Mmmm, svarar jag
- Där bor småfolket!, med en bestämd röst deklarerar minstingen upplysningen för mamma och systrar.
-Jaaha..., svarar jag nyfiket och lite undrande. Samtidigt som leendet kittlar i mungiporna.
-Där är deras kyrka! förmodligen pekar hon där i baksätet som bara en 4-åring kan göra.
- Var?

- Där huset med tornet! Småmänniskorna gifter sig där!
- Vad fint, svarar jag.

- Mmmm, kom det tyst bakom mig. Liten blev tyst och försvann in i sina egna tankar om småfolket.

Jag vet inte hur många gånger vi åkt/åker genom LillJansskogen. Vi åker denna väg när vi skall till landet. Under 3-4 år hade minstingen sett Söderbrunns koloniträdgård från sin plats i baksätet och uppenbarligen funderat på vem som kan bo i de små söta husen. Såklart att de måste vara ett småfolk. Inte stora som mamma och pappa.

Jag älskar att berätta historien för henne och hennes systrar då och då. Just nu tycker de att de hört den förut. Inte lika roligt att höra som tonårstjejer. Jag tycker den är så söt.

Förra veckan i eftermiddagssolen fick jag en ingivelse påväg från ett möte.

Jag svängde av och stannade.

Har aldrig under alla mina resor genom denna skog stannat och besökt småfolket.

Vilken plats! Helt magisk. Här vill jag bo. Verkligen ett ställe att stanna till vid och ta en liten promenad mellan de små lotterna.

Flera nyanser av färg. Skänk en slant här vetja.

Foto: Sanna