Hon har givit mig ett av mina motton: Kreativt kaos. Jag vill ha hennes mössa. Och! Stjälkarna behöver inte alltid (alls) vara jämnt beskurna. Urcoolt med bara en vild bunt av färgglada tulpisar. Som de är. Perfekt operfekt/Operfekt perfekt. Mitt allra egna motto.
När jag skall "blomstertagga" och fylla på med blommande inspiration söker jag mig bland annat till klädmodet. På catwalken och i fashionrummet hittar jag nya inputs och synintryck som min kreativa hjärna sedan får bearbeta. Förhoppningsvis blir det något kul och eget av hopplocket i mitt blomhuvud.
V.W är en "flower muse" för mig. Min blomsterikon. Rötter och stjälkar om vartannat. Ingen spiralteknik behövs för en punkig hög med blomster. Det här är min grej. Gränslöst coolt.
Hon har givit mig ett av mina motton: Kreativt kaos. Jag vill ha hennes mössa. Och! Stjälkarna behöver inte alltid (alls) vara jämnt beskurna. Urcoolt med bara en vild bunt av färgglada tulpisar. Som de är. Perfekt operfekt/Operfekt perfekt. Mitt allra egna motto.
När jag skall "blomstertagga" och fylla på med blommande inspiration söker jag mig bland annat till klädmodet. På catwalken och i fashionrummet hittar jag nya inputs och synintryck som min kreativa hjärna sedan får bearbeta. Förhoppningsvis blir det något kul och eget av hopplocket i mitt blomhuvud.
V.W är en "flower muse" för mig. Min blomsterikon. Rötter och stjälkar om vartannat. Ingen spiralteknik behövs för en punkig hög med blomster. Det här är min grej. Gränslöst coolt.
Jag var förstås nyfiken på blommorna. Jag lyssnade på hovfloristen Claes Clarlsson i försnacket på Svt. Krispigt försommargrönt, vitt och rosa. Pioner, riddarsporre, liljekonvaljer, hundkex och annat svenskt försommarskönt. Godkänt, tänkte jag. Och visst var det en härlig svensk blommig lantkänsla i slottskyrkan.
Tyckte det var himlans fint på slottsgården när det såg ut som Prinsessparet stod mitt i en sommaräng och kysstes. Lite vilt och vackert. Chris O´Neill var galet glad och ville inte sluta kyssa sin söta prinsessa.
Som jag förmodade var brudbuketten helt i vitt. Även om jag hade hoppats på färg så tyckte jag buketten var fin och passade både Prinsessan Madeleine och hennes fantastiska Valentinoklänning. Fulländat vitt funkar alltid. Rent och snyggt.
Prinsessan hade valt en rund harmonisk rosbukett. Tidlösa vita trädgårdsrosor och härligt doftande raringar från naturen. Absolut klassiskt. Även om rosor är förhållandevis ovanligt i svenska kungliga brudbuketter. Enligt intendent Kerstin Hagård är det bara två stycken tidigare som haft rosor i sina brudbuketter. Prinsessan Birgitta på 1960 och Prinsessan Christina 1973. Prinsessan Madeleine hade en önskan om bondromantik. Kanske var det också därför det fanns 7 sorter i buketten. Jag tänker svensk midsommarafton, plocka blommor, barfota, hoppa över gärdsgårdar, inte säga ett knyst efter 24.00 och sedan drömma om kärleken. Sju blommor betyder också enligt gammalt blomsterspråk: Jag Älskar Dig! I denna underbara prinsesskapelse fanns Austinros, pariserros (morsdagsros), Alabaster, Schneewittchen, Wincherster Cathedral, Liljekonvalj, myrten. Både elegant, sockersött och nytänk om man ser till det traditionellt kungliga.
Så nog blev jag betagen och lite rörd här och var under ceremonin. Framförallt av detta:
Jag fullständigt ryser av Peter Jöbacks närvaro i allt han gör. Hans röst går rätt in i min själ och hjärta. När Peter sjöng fylldes mina ögon med tårar och Chris O´Neill bet sig i läppen. Så skönt. Så fint. Så vackert.
And the first time ever I lay with you
I felt your heart so close to mineAnd I knew our joy would fill the earthAnd last till the end of time, my loveAnd it will last till the end of time, my love
The first time ever I saw your face
Lite kuriosa: Myrten som har en lång symbolisk och traditionell historia i det svenska kungahuset. Myrtenbusken de plockar av växer på Ulriksdalsslott- dit den flyttades från Sofiero. Där den planterades av Prinsessan Margareta som 1905 tog med sig en planta till Sverige. Sedan 1935 är det en kunglig sedvänja att ha en kvist i bukett eller hår vid bröllop. Prinsessan Ingrid tog med sig traditionen till Danmark när hon gifte sig med den Kronprins Frederik av Danmark. Så även där har de myrten från Prinsessan Margaretas ursprungsplanta. Sådan här historia gillar jag.
Till min födelsedag förra sommaren fick jag gula paket. Jag tror, eller jag vet, att mina flickor har koll på mig. De vet vad jag söker även om jag inte säger så mycket. Jag blev så himla glad att jag fick ett gult fint Matteusfat av min bror med flickvän och en superfin soligt gul klänning av mina tjejer. Fick förstås en massa annat fint.
Men nu var det min känsla för gult jag vill förmedla just idag. De hade sökt länge men det har ju egentligen inte funnits så mycket gult i butik att välja på förrän förra sommaren.
De gula presenterna användes flitigt hela sommaren till allt möjligt.
Och som ljusfat. Jag tänder ljus oavsett årstid. På sommaren dekorerar jag dem ibland enkelt med plockade blommor till middag och fest. Med en nål fäster jag blomsterhuvudet direkt på ljuset. De håller fint en kväll eller två.
Min farfars älsklingsblomma var Lysimachia. Det är en av de blommor som jag lärde mig namnet på tidigt i mitt liv. Den är helt förvildad på tomten på landet. Kan vara av den anledningen jag är förtjust i gult. Gillade de små söta gula fetknopparna också som växte på berget som jag sprang barfota i upp till farmor och farfars hus. Det var lite gul farfarsnostalgi denna soliga men kalla söndag.
Blomsternostalgi, mormorsnostalgi, sommarnostalgi samlat på en och samma bild. Nu ser det ut så här varje sommar och har sett ut så här varje sommar men i år blir det lite extra modernt bara. :) I
.jpg)
