
Jag blir verkligen soligt glad av solrosfältet vid
den lilla vägen som leder ner till vårt sommarparadis. Just idag fick jag
ingivelsen att föreviga deras soliga ansikten som alla vänder sig mot solens
strålar.

Tvärnitade intill kanten, klättrade över dike å
staket med inget mer än min telefon. Solrosorna bjöd in mig i hagen. De ville
mingla och de gillar att bli fotade.

Precis så ser det ut. Som de står där rätt upp och
ner och njuter. Som vi. Njuter av sensommar solens värmande strålar mot våra
sommarfräkniga ansikten.

"Så länge solrosorna blommar" ,(skriven av Viveca
Lärn) , är en underbar bok som jag läste för en hel massa år sedan. Känslan av
boken sitter fortfarande kvar. Den utspelar sig i franska konstnärsbyn Grez. Byn
ditt många av våra stora konstnärer for för att måla. Som t. ex Carl Larsson å
gänget. Det var det berömda ljuset som lockade dem.

Huvudpersonen i boken åker till Grez för solrosornas
skull efter att ha hittat några av pappans efterlämnade akvareller.
På det
lilla torget i Byn blir hon bekant med en man som har ett förflutet som
cirkusartist.

Boken är supermysig och solrosvarm. Jag ville resa
till Grez för att titta på solrosor, träffa spännande männsiskor, dricka vin i
kvällsol och fotografera i det berömda ljuset.

Nu skall jag njuta så länge solrosorna blommar.
Skapa massor av härliga buketter med solrosor. Höga, låga, luftiga, kompakta,
gulgröna, färgglada, skojiga, rogivande och varma.
Ha det
skönt.
-Sanna