Oj!

För 3 år och en månad sedan skrev jag mitt allra första blogginlägg. Oj! Ofta skriver jag när jag är ledig och efter frukost med en kopp gott kaffe i en favoritmugg. Om jag har flow kan jag skriva i timmar. Inlägg efter inlägg. Det finns ingen hejd på mig då. Jag liksom sprudlar av lust, ord och betraktelser. Ibland går det lite trögare och jag undrar om jag verkligen skall fortsätta med Sannas Värld och bjuda er på mina slumpvisa funderingar. Men så får jag ett mejl eller en kommentar med fina uppmuntrande ord. Det är ändå någon där ute i cyberrymden som läser och tar sig tid och faktiskt blir inspirerade. Ja, så har det varit - upp och ner som livet i stort- och nu har det gått över 3 år. Jag kommer skriva ett tag till iallafall till efter min födelsedag i sommar. Sedan är jag ju väldigt vuxen och borde kanske dra mig tillbaka från bloggandet. Bjuder idag på mitt allra första inlägg. En blomstersaga...är ni förvånande!? ;)Stort och varmt tack till Er alla för att ni stannar en stund och följer med på mina slingrande blomsterstigar. Jag hade gärna bjudit på kaffe om det skulle gå. To-go då förstås ;)Enjoy.Blomsterkärlek till er/ Sanna
söndagen den 13:e februari 2011

Kärleksfull konstnär

Det var en gång en brud som hette Anna. En solig å vintrig lördag i februari, stod hon som brud i ett konstmuseum en bit norrut. I handen bar hon den vackraste bukett. Skapad endast för henne. Anna hade en önskan att buketten skulle spegla hennes tid i Afrika med färgen av starkt cerise och fresia för doften. Den skulle visa hennes lite otämjda sätt. Känslan av den nalkande våren skulle finnas där, även om snön fortfarande låg som ett vitt täcke utanför museet. I buketten skulle finnas ranunkler, som hon älskade, och en och annan kvistros.-"För det är fint."
Brudens önskemål var en härlig utmaning för blomsterkonstnären. "Oh, så vacker hon va"! Det hade gått ett sus bland tavlorna på vägarna sades det efteråt.

De nygifta reste till Afrika för att fira.

Lyckligt Slut.

En sagobukett blir verklighet med stöd och fantasi hos din närmaste florist.

Boka en tid i god tid för konsultation och inspiration.

Foto: S. Westien

Re-cyber Monday

tisdagen den 18:e september 2012

Mulligt

Härliga underbara fantastiska makalösa sagolika trollska  sköna  tjocka succulenter.

Fetingarna och luftisarna kittlar min fantasi.

 Jag ryser av välbehag av dessa rosettblad och spretiga luftplantor.

De är fullständigt perfekta!

Passar allt och alla. Slott å koja.

Vinter som sommar.

Vår som  höst.

Fett snygga knapphålsblommor!

Fett för modiga män. Vem har påstått att inte en man klär i spets!?

Grymt snyggt med mulligt. När skall mina kunder förstå att fetknopparna är coola, klassiska, tuffa, romantiska, passande. När skall de få flytta in i svenska hem och buketter!? Men det finns en och annan modig och nytänkande förstås. Så visst har jag fått göra några härligt feta buketter. Vill bara göra fler och många och i massor!

Inspiration och mer knubbigt finns här på The Cutting Garden.

Re-cyber Monday

isdagen den 17:e maj 2011

Flowering people

Blomsterfolket är en underbar sort.

Foto: Sanna Westien

Pausbild

"Welcome to the laboratory of my flowering life"

En udda trädgårdsupplevesle

I våras flög jag iväg på träningsresa till Fuerte Ventura. 

2 hela, sköna och helt ensamma veckor för knopp och kropp. 

Träningsanläggningen Playitas ligger precis granne med den lilla söta och genuina byn Las Playitas. Rekommenderar detta resmål varmt. Jag kommer definitivt att återvända i framtiden. Passar alla.

Vid ebb kunde jag promenera mellan Playitas och Las Playitas längs stranden. För mig är det "riktig" frihet att ta sandalerna i handen och låta sanden kittla mellan tårna. Den lilla flickan i mig fnittrar till av glädje och barnslig frihet. Kommer aldrig någonsin att växa ifrån just den barfotakänslan.

Kanske är det också den lilla flickans nyfikenhet och upptäckarglädje som alltid lockar mig lite längre än vad som är tänkt.

 Jag måste alltid "bara" kolla, titta, kika vad som finns bakom nästa krön, förbi nästa kurva och vad som väntar i nästa sväng. Slingrande stigar kan leda till det mest överraskande upplevelser. 

Jag/vi kan ju missa något som är alldeles extra ovanligt, spännande och helt otroligt om inte just den vägen...därbort... utforskas. För mina medresenärer kan det ibland bli lite för mycket av mina små äventyr. Men just denna resa var jag helt själv och fick göra precis som jag ville.

Tack vare - eller kanske på grund av- denna upptäckarlust fann jag en helt otrolig trädgård. Precis mittemellan by och träningskomplex. 

Vid lågvatten låg trappan helt tillgänglig och väldigt inbjudande från stranden. Kunde inte låta bli att klättra upp. 

Visst kändes det lite som jag snokade.

Men jag blev som helt uppslukad.

Det jag mötte var så helt galet.

Konst-igt.

Oväntat.

Makalöst.

Vackert.

Det var som att befinna sig mellan dröm och verklighet.

Var det så här det skulle sett ut om Frida Kahlo varit trädgårdsmästare!?

Detaljerna var helt betagande. Surrealistiska.

Märkligt läskiga.

Symboliska.

 På något sätt anti-trädgårdskonst men ändå kändes det som det var genomtänkt. Venus/Afrodite, Botticelli, födelse, vår. Varje litet element drog min blick till sig och framförallt kameralinsen. Jag kunde inte hejda mina tankar med att tolka symboler och mening.

Liv, död och att allt är förgängligt. De perfekta symbolerna i en trädgård. Om det nu var symboler eller om de hade någon mening. Ingen aning, men jag är "symbol-junkie" och klart färgad av konstvetenskapliga studier. 

Jag hade så gärna haft ett oväntat möte med trädgårdsägaren. Vem var/är denna blomstermänniska?

Så annorlunda. Så dramatiskt. 

Vilken otrolig fantasi, konstnärlig och ovanlig trädgårdslust det fanns där - på en förhållandevis liten och svårodlad yta - på den svarta bergssluttningen.

Strandfynd, leftovers, jaktlycka, leklust, återanvändning, odlingsvilja samsades på det mest egendomliga sättet jag hittills mött. Ett personligt och helt eget uttryck är något jag verkligen beundrar. Något som skakar om något därinne i mitt huvud. 

Trädgårdsskulptur fick en helt ny dimension. En skön befriande lust och lite galenskap är bra för trädgårdssjälen och enormt inspirerande för en resande florist. Den underbara känslan som infann sig i denna udda trädgårdsupplevelse går faktiskt inte att beskriva. 

Den här trädgården måste upplevas på plats.

Jag är så glad för att jag är nyfiken och lite modig. För den här trädgården var något helt utöver det vanliga.