En masse

Nu har jag verkligen gått ner mig i pelargonträsket.

Jag kan inte låta bli att dela med mig av dessa bilder från en resa förra våren.

Ni fattar att jag är ganska förtjust i dem. Pelargonen.

När jag är på resande fot blir det många, många blomsterfoton.

Tror att favoritmodellerna är förutom pelargon - hibiskus, kaktus och palm. Det fastnar förstås andra blomstermodeller i min kamera till och från. Dock är de ovannämnda som oftast lockar mitt öga.

På varmare breddgrader blir allt så enormt mycket och stort. Ofantligt blommande.

Otroligt lockande och kittlande för en blomsterflicktant som jag.

Jag kan fantisera om att få ha en trädgård i ett annat sydligare och varmare klimat. Det skulle passa mig.

Där doftgernaiumen blir till stora fält.

 Till böljande, doftande och blomstrande kullar.

Hängpelargoner blir till svallande färgstarka vågor som väller över operfekt perfekta naturstensmurar.

Pelargonens huvuden blir stora som tennisbollar.

Det drömmer jag om.

Pelargoner "en masse" och en exotisk trädgård. Vad har nu för blom/trädgårdsdrömmar?

Florist på resa

Jag reser ganska ofta. Jag älskar att resa. Hela vår familj gillar det. Nyfikna hela bunten. Vi fick det med modersmjölken. Mina tjejer fick det med modersmjölken. Min man blev smittad av min familj. 

Vi reser på olika sätt. Vi gillar olika. Ibland reser vi var och en för sig för att vi gillar olika. Det är ok. Jag gillar att resa ensam.

Jag måste boa in mig var jag än befinner mig. I väskan åker alltid ner några värmeljus, några färgglada servetter och tändstickor.

 Allt går oftast att köpa på plats men ibland hamnar man långt från närmaste supermarket. Jag vill vara på säkra sidan. Jag vill kunna mysa till det direkt när jag packat upp. Jag vill liksom sätta en personlig touch på mitt tillfälliga boende oavsett om det är för några få nätter eller flera veckor. Det behövs bara något litet.

Det gör så mycket med små enkla saker. Blommor måste jag alltid ha, om det går förstås. För det mesta finns det en blomma eller grönt som jag kan knycka med mig lite i smyg. Några få märks inte. De kan ju ha fallit till marken....Jag köper förstås blommor om det finns en liten blomsterhandel eller i mataffären. Men mest knycker jag. ;)

Like home, med några dricksglas och ljus och hibiskusblommor. Aloha.

Duralex och verbena förhöjde balkongbordet. Här satt jag morgon som kväll och njöt av havsbrisen. Eller havsbris å havsbris. Det blåser ganska så ordentligt på Fuerteventura, vindarnas ö. Av den anledningen är det många som ägnar sin tid åt olika typer av surfing och segling på denna ö.

Jag stormtrivdes i "min" lya på Playitas, Fuerteventura. 3 minuter till gymmet, 2-3 minuter till passen, 3 minuter till standen, 1 minut till spinningklasserna, 1 minut till poolen. 6 minuter till lilla söta byn Las Playitas. 

Jag gillar att bo med eget köket. 

Att laga mat av landets råvaror. Jag älskar att handla mat på plats. Älskar stora spännande supermarkets utomlands. Kan gå i timmar. 

Så gör jag, en florist på resa, plockar blommor i rabatterna och handlar inhemskt. 

Visst blir det en och annan måltid på något härligt inhemskt hak också.

I Spanien frossar man förstås med tapas. 

Och min favorit är gambas. Mycket vitlök. Mums.

Året-runt-blomma

Amaryllis tillhör mina favoriter. Både på lök och snitt. Ståtliga. Vackra. Snygga. Sköna. Tuffa. Coola. De kan vara den du vill. Passar i alla sammanhang. En riktigt bra blomma!

Visst är den en sommarlök!? Jag har tjatat om det tidigare, gör det igen: Var är amaryllislökar och snitt på våren, på sommaren, på hösten? Uppenbarligen är det en favorit i krukorna på varmare breddgrader. Känns inte ett dugg julig i den här miljön.

Jag hade ju röda i mina sommarkrukor förra året. Hade turen att rädda några från sopporna. Jag har sökt med ljus och lykta efter lökar i vår. Men de finns ingen som har några i sina gömmor. Inte ens Ulriksdal. Nu hoppas jag på blomsterjaktlycka nästa vecka - i London och på Chelsea Flower Show. Jag vill ha amaryllisar i mina sommarkrukor. I mina höstkrukor. Så fint till alla möjliga andra blommor eller bara en masse. Mina många röda i kopparkitteln förra sommaren var riktigt gott ögongodis. Många regerade på mina vackra röda lökar. Även om det ofta var: Är inte amaryllis en julblomma!? NEJ! Det är en året-runt-blomma.

Nu vill jag ha Fuerteventura-style i mina krukor. Amaryllis och sköna suckulenter. Ser en vision av nyanser av: Aprikos, bordeaux å buteljgrönt. Mina krukdrömmar kanske blir sanna. ;) Håll tummarna. 

Taggig & Tuff & Tjänlig

Egentligen har jag alltid varit fascinerad av kaktusar. Men det har kommit så många andra blommor och växter emellan så jag har glömt bort hur häftigt jag tycker det är med kaktusar. Jag har några fina här i mushuset. 

Jag är uppvuxen med kaktusar. Min farmor hade fönsterbrädorna fulla med tålig, taggig växtkraft. På sommaren fick de sällskap med klassiskt röda pelargoner. Helt i Karin Larsson anda. Hon varnade alltid mig för de farliga taggarna. Inte röra! Men...givetvis hände det att jag var tvungen att "bara" känna..lite.. Farmor fick plocka taggar med pincett från mina fingrar. Det kliade i mina nyfikna blomsterfingrarna redan då. Tillslut lärde jag väl mig att inte pilla på just kaktusarna. Även om jag var tvungen nu-på min resa-att känna lite...försiktigt bara. 

Kaktusar är en del av min uppväxt på många sätt-förutom på min farmors fönsterbräda i stan. Jag har tillbringat många år av min uppväxt och mitt liv i länder där de trivs och blommar ute i det fria året om.

Kanske är de därför min kamera fastnar, ständigt, för kaktus som modell. 

En blommande kaktus. Klick. Klick. Och klick igen. Bara ett klick till. Klick.

Förutom sagolika blommor bland de sylvassa piggarna är frukterna ätbara. Finns en mängd olika Opuntia-sorter. Är lite dålig på dem. Inte så lite heller, utan ganska usel faktiskt. Även solen har fläckar. Fy skäms. Kan bara några få sorter vid namn. Kaktus funkar bra som namn på hela gänget. ;) Vet faktiskt inte vilken sort min modell var här. Kan vara en krypopuntia? Någon där ute "in flower space" kanske vet och kan berätta. Eller säger man bara fikonkaktus om alla sorterna? Kanske får googla eller gå till biblioteket. Återkommer när jag forskat lite. Min mor sa till mig: Gråt inte forska ;) I say: Don´t cry google.

En väldigt tjusig och nyttig frukt är det. Fikonformad eller päronformad. Fikonkaktus. Pricky Pear Cactus. Det måste vara utseendet som gett den namnet för den smakar varken fikon eller päron.

Jag köpte i lösvikt på supermarket. Vågade inte "palla" kaktusfrukt i rabatterna. Vet heller inte vilka som var/är ätbara eller ens om alla går att äta. Någon som vet?

Frukten innehåller i alla fall en massa nyttigheter. C-vitamin, A-vitamin, kalium, järn, magnesium och full med antioxidanter. Super för hjärta, njurar och immunförsvar. Sägs att den kan hålla blodsockret i schack. Bra att äta om du har högt kolesterol. I Mexico och Central-Amerika har den används i 1000-tals år som medicinalväxt blandannat vid diabetes. Växten kan användas i anti-inflammatoriskt syfte, precis som Aloeveran. Rena dunder växten. Läs mer här om du är nyfiken.

Så av den anledning åt jag kaktusfrukter varje dag under mina sunda träningsveckor. Gillar nyttoväxter. Söt-syrliga och lite granatäppelkänsla. Färgämnen som en  rödbeta. Svårt att få bort från skärbräda och fingrar, så var rädd om kläderna när du sätter tänderna i en kaktus. Och för guds skull, glöm inte ta bort taggarna. ;) (I supermarket är de rensade.) 

Taggig & Tuff & Tjänlig. En kaktus i min smak på alla plan.

Bilder Iphone och Nikon. Mina följeslagare på resande fot. Bilder från Playitas Fuerteventura, Canary Islands, Spanien