Like Kandy for the eye

Offerblommor i hinkar.

På rad. På fat.

Urvackra. Betagande och helt fantastiska lotushuvuden.

En hel gata av små enkla stånd fyllda med lotus och annat blomstersmått.

Till gudarna. 

Min blomstersjäl faller alltid pladask för lotusen. Den har visat sig här i min blomstervärld tidigare. Från mina resor i länder där de symboliska är mer påtagligt än här hos oss.

Det sägs att där Buddha satte ner sina fötter blommade lotusen - i varje steg. Vackert inte sant? 

Det vilar något magiskt över lotusblomman i mängd. Lockande för mig såklart. Ett lätt habegär rusar alltid genom ådrorna och jag bara måste...

För några få kronor får du ett fång i din hand. 

Det är ren och helt förnuftig lycka med lotus "en masse". 

Symbolen för andlig utveckling. 

Den växer ur grumliga & gyttjiga vattnen raka ,stolta & vackra för att möta solen. 

När lotusen blommar i ett dyigt dike träffar det mig så djupt in i mitt blomsterhjärta. Jag tappar andan för en stund och blir stående orörlig. 

Sen bryts ögonblicket och jag börjar rota i min ryggsäck efter min ständiga följeslagare;  Mrs Nikon och Mr Apple. 

För att jag så gärna vill dela med mig av det jag ser. Förmedla min kärlek till en bit av min värld. Mina "wow-moments" är för mig skatter som jag bevarar djupt och för alltid. Vissa säger att den där stunden förstörs av att ideligen fotografera. För mig är det långt ifrån något som fördärvas. Snarare tvärtom. Jag kan uppleva känslan om och om igen genom att promenera tillbaka till just den stunden precis innan kamera-klicket. Jag kan återkalla just denna stund då jag sitter och dricker färskpressad citronjuice med lilla fröken M på ett gammalt klassiskt kolonialt hotell i Kandy, Sri Lanka, och betraktar.  Hur jag häpnar över sällsamheten i att sälja lotus till gudarna. "Like Kandy for the eye". Plus att det kittlar till djupt därinne. 

Det sägs att Buddhas tand finns i en kista i templet bredvid. Men vi tyckte det var lite dyrt att gå in för att titta på en ask vi stannade utanför och tittade på lotusfolket istället. Så nära det gudomliga kan ju en blomstermänniska knappast komma.

Blomsterkärlek /Sanna