Curlad

Denna ljuva sommartid. För mig kan det aldrig bli för mycket av sommaren. Min tid är här och nu.

Stora J brukar säga: Jag älskar min curling- mamma! Jag tillhör den s k curling-generationen. Jag har absolut curlat mina tjejer med skjuts, engagemang och väldigt mycket tid. Det gör jag fortfarande - till en del - för att jag vill och för att jag tycker om de stunderna jag får med dem. Jag vill ta tillvara alla extra sekunder, minuter, timmar jag kan få med mina fina barn.

 De har fått haft långa sommarlov under hela sin skoltid och vi har älskat varenda dag av de 9 veckorna. Jag och mina flickor har följt sommarens alla skeden tillsammans.

Det är det bästa jag känner att jag gett mina tjejer - mina ögonblick. Våra sommar-moments med allt man kan tänka sig från bad, picnic:s, cyckelturer, utflykter, pyssel, målande, skapande, pärlplattande, virkande, bakande, lagande och alla andra allehanda stora och små projekt oavsett sommarväder. Dessa moments är de finaste skatter jag har i mitt modershjärta. Det bästa är att de fylls på hela tiden.

Nu är alla 3 unga vuxna och våra sommarögonblick har förändrats lite. Men egentligen är de detsamma- vi cyklar, spelar badminton, badar, plockar bär och vi busar.  Jag är så stolt som bara en mamma kan vara. De ger mig så mycket tillbaka. Visst har vi fortfarande våra små krockar till och från men de är få numer. Tonårstid och hormoner är historia. 

Denna sommar är det jag som blivit curlad helt och hållet. Det är liksom pay-back.

Jag lagar ingen som helst mat. Varken lunch eller middag. Lilla v lagar i stort sett all mat i sommarvärmen och bjuder mig och alla andra på den ena välsmakande måltiden efter den andra. 

Tjejerna har alltid fått vara med i våra små kök. Sedan den dagen de kunde sitta har de fått vara med på köksbänken. Visst var det körigt ibland med tre småttingar som medhjälpare. Men oj vad de är duktiga på matlagning/bakning alla tre idag. De är dessutom innovativa och konstnärliga.

Medans middagar och luncher fixas och tilllagas får jag min alldeles egna sommartid att spendera som jag vill.  Som att t.ex att plocka blommor i solnedgången på smultronängen med hunden springande runt mina sommarbruna ben som en kalv på grönbete. Eller springa en sväng och sedan ta ett svalt kvällsdopp eller något annat som jag tycker är kul.

Lilla v bjöd oss på en helt fantastisk jordgubbsdessert nere vid havet härom kvällen. Receptet hade hon hittat i ett gammalt magasin som ligger här ute i travar. Fräsch och passande efter hennes härligt grillade chili/lime marinerad kycklingfilé med mathavresallad. 

Smakar som en dröm om du följer dessa enkla små steg.

Jordgubbar färska 1 1/2 l

Gelantinblad 2

Flädersaft 1 dl. Koncentrerad. Gärna egen förstås.( Lilla v och jag kokade egen i juni.)

Vaniljstång 1 st

Turkisk yoghurt 1 1/2 dl

Florsocker 1 dl

Vispgrädde 2 1/2 dl

Skölj och snoppa jordgubbarna. Skär 1/4 i halvor. Fixa gelantinbladen - lägg dem i kallt vatten ungefär 5 minuter. Mosa resten av jordgubbarna med fläderblomssaften. Ta bort lite av moset till att ha som garnering. Värm resten av moset i en kastrull och lägg ner gelantinbladen och låt dem smälta under omrörning. 

Skrapa ur fröna ur den delade vaniljstången. Blanda vaniljfrö, yoghurt och florsocker. Blanda ihop med bärmoset. Vispa grädden till en konsistensens av fast skum.  Vänd ner grädden i bärblandningen.

Lägg jordgubbsbitar i 8 glas och klicka och fördela krämen rättvist.

Ställ i kylen i minst en timme.

Garnera med det sparade jordgubbsmoset och annat gott. Lilla v plockade rosor (ätbara), myntablad och satte i en 80 % chokladbit i varje.

Leftovers. Vissa gäster vid havet "glömde" äta upp det goda. Jag älskar att vara sommarcurlad av mina vackra Fina! Fantastiska! Uppfinningsrika! Smarta! Duktiga! Fnittrande! Busiga! Bästa! Underbara! döttrar. Jag älskar er härifrån till månen och tillbaka igen.

P.S Tack Stora J för hjälpen med styling av framsidan och städning.

Vänskap

 Jag har alltid flyttat runt så för mig är detta väldigt speciellt med en lång vänskap. Som den som Victoria Skoglund (tillika min sommarchef) skriver om på sin  blogg i Lantliv. En alldeles speciell 40-åriga vänskap som berörde mig djupt. Läs här.

Bee friendly

Ingen har väl undgått tv-program och artiklar om den oroväckande höga dödligheten bland världens bin.

Orsakerna sägs bland annat vara kvalster, virus, växtskyddsmedel och brist på pollen och nektar. 

Vi måste tänka på blommor, bin, humlor och fjärilar! Servera våra randiga, dekorativa & bevingade vänner de blommor de vill ha. Locka med ett skönt smörgåsbord i blomster och örter på balkong, veranda och i trädgården.

  Timjan, salvia, lavendel, rosmarin, oregano, citronmeliss, mynta, fänkål, gurkört, isop. Kryddorna bjuder på massor av nektar både till bin och fjärilar. Klöver, pelargon, snödroppe, anemone, stockros, aster, krokus, smörblomma, vallmo, solros, zinnia, heliotrop, paradisblomster, strandkrassing, ringblomma frestar också ett hungrigt bi.

Våra humlor och bin är livsnödvändiga för våra trädgårdar och odlingar.

Humlor är tydligen något "färgblinda". De hittar och lockas framförallt av blå och gula blommor. De röda och rosa pollineras oftare av fjärilar.

Dags att satsa på mer färg i våra trädgårdar och i våra krukor. Jag lockas också av färg. Det gör mig jätteglad. Extra glad blir jag av surret av humlor och fladdrandet av fjärilar.

Nu har vi - de flesta av oss iallafall - planterat och fixat i våra krukor och rabatter. Vi kanske alla har något  som lockar våra flygande vänner. Jag har rabatterna fyllda med oregano som numer är som "ogräs". Jag får  
se det som jag bjuder in till fest för humlor, bin och fjärilar.

Bee friendly helt enkelt. Låt dem bli höga på nektar. Gotta sig i det goda. Växa sig kraftfulla så de kan fortsätta deras viktiga arbete.

Jag har lärt mig mycket nytt och sådant som jag inte hade en aning om när det gäller bin. Jag har förmånen att arbeta med härliga bivänner på Zetas trädgård. En av de duktiga trädgårdsmästarinnorna har en egen bikupa och hon berättar om sin resa i binas värld här. Läs och lär. Så himla spännande. 

Recyber Monday

fredag 29 juli 2011

So seventies...

Minns faktiskt inte när jag frossade i smultron som jag gjort i sommar.

Det måste varit "way back"! Typ 70-talet!

Smultron plockas fortfarande i samma emaljmuggar med hjärtan. So Seventies!

Alltså ett urhärligt barndomsminne. Smultron på strå är fint på bordet innan gästerna får stoppa de sagolika bären i munnen.

De goa runda salt å pepparmunkarna hänger fortfarande mé de mé.

foto: S. Westien

Klöver

Röda klöverblommor i dikeskanten är helt oemotståndliga. 

De vita och de lite blekrosa lockar också.

Det kliar i mina fingrar. Jag bara måste. 

Det spelar ingen roll vid vilken väg de växer. På ön i stan eller på ön i Roslagen. 

Ett gäng måste med hem. 

Det går bara inte att låta dem vara. De viskar till mig att de vill bli mina. 

De vill pryda våra hem. 

Nyanser av rosa i mina alla små medcinflaskor gör ju vem som helst frisk och glad.

 Klövercerise, vädd-lila, broderat, virkat och en sjal på bordet i sommarhuset. Huvudduken är från min barndomstid i ett annat mycket varmt land.  Mjölkkannan är min mammas från hennes tid som liten flicka. Ostbandet och duken var gjorda av min farmor. Allt bär på en historia. Visst funkar kombon med handplockad vild bunt.

Det sägs att klöver symboliserar ord som "tänk på mig" och "bli min".

Jag har ingen aning om det ligger någon sanning i det. Däremot vet jag vad klöver betyder för mig juli, födelsedag och härligt långa sommardagar. Så länge jag minns har mina händer alltid plockat dessa rara blommor. Med stjälk och utan. Som liten flicka fick jag mest med mig en hand med blomhuvuden som min mamma lade i snapsglas.

Jag fyller min blomstersjäl med sommar nu. Jag plockar och leker med det som bjuds. 

För mig är det en skön avkopplande syssla i stort och smått. Rena blomstermedicinen. Prova vetja! 

Så ut och plocka blommor i solen. Gammal som ung. Hon. Han. Hen. Jag vågar lova att ni "bara" blir lyckliga.

Minst 30 grader i solen

Sommaren är min. Den fyller mig med sin värme. Den här sommaren är som den bästa present jag någonsin kunde önska mig.

Varje morgon då jag vaknar, slår upp mina smått grusiga ögon och drar upp rullgardinen med smäll förundras jag av att ännu en dag få kliva ut barfota i pyjamas. Sol, blå himmel, blommor och fågelsång. 

Sommarlivet är mitt favoritliv.

Oavbrutet bjuds jag på allt jag kan begära. 

Det jag älskar som allra mest är närvarande. Havet, solen, barnen, familjen, vännerna, blommorna, himlen, kvällarna och öarna där jag finner ro.

Jag har min blomsterplats i rymden också. Den har dock  fått vara i skuggan ett tag. Mitt liv i solen har tagit större delen av min blomstertid. Idag passar jag på att själv ta en stund i skuggan och säga Hej till mina sommarläsare. 

Lilla v har varit i köket sen tidig morgon och lagat och bakat. Bröd, soppa och jordgubbskräm. På sommaren finns det så mycket av härlig och skön tid att göra sådant som vi tycker är mysigt. Andra delar av året är det ofta  annat som tar tiden för unga vuxna och andra. Till lunch bjöds jag på en underbar svalkande gazpacho med underbara smörstekta krutonger av grovt hembakt bröd. Smakade helt gudomligt när det är minst 30 grader i solen.

Lilla v:s Väddö-gazpacho (man tager vad man haver)

1 gul paprika

5 tomater

1 grovhackad gul lök

1 vitlöksklyfta

2 msk olivolja

saften av en citron

6 dl vatten

några blad basilika

lite chiliflakes

en stor klyfta vattenmelon

salt och peppar

Kör allt i matberedare eller mixer. Ställ i kylen så den blir riktigt kall.

Lilla v serverade med krutonger av hembakat  filmjölksbröd, basilikablad, delade körsbärstomater.

Sommarkram/Sanna

Nu går jag ner till havet och njuter en stund.

Hej så länge.

Recyber Monday

tisdagen den 19:e juni 2012

Vila

Att ha fina blommor kring en begravning är vilsamt för ögonen. Något vi kan fokusera på när det ofattbara tar överhanden. De vackra blommorna tröstar i det förtvivlade. 

På Hellborgs Blommor skapas det de mest fantastiska begravningsdekorationer. Den här ljuvliga och somriga kistdekorationen skapdes med varsam hand av min kollega A som jag jobbat med i massor av år till och från i mitt blomsterliv. Hon är en grym florist. Det är fantastiskt kul att få jobba med henne en stund igen. Vi har ett skönt samarbete och vi inspirerar varandra. 

Blommorna känns viktigt när vi ska säga hej då till dem vi tycker om. Blommorna speglar vem personen var, vem de som är kvar är, årstiden, favoritplatsen, favoritfärger. Vi förknippar ofta blommor med olika minnen i livet. Blomststrande symboler för ett levt liv.

På Hellborgs tar de mestadels hand om hela begravningar när det gäller blommor. De innebär långa samtal med de nära anhöriga. Jag tycker dessa samtal är väldigt intressanta och spännande.  Även om det innebär stora och tunga sorger. Det berättas ofta en historia mellan tårar och blomsterval. Ibland ber de om ursäkt för sina tårar, men för mig är tårarna naturligt. Det är svårt att hålla tårarna tillbaka för egen del, det är så enormt känslomässigt med att förlora någon som står nära. Jag känner med dem. 

 Jag som florist försöker fånga essensen av den avlidne/a i form och blomster. För mig känns det värdefullt att kunna vara till stöd och kunna guida de nära och kära till något som känns bra. De skall känna ett förtroende och ett blomsterlugn när de lämnar butiken.

En sista-hej-då-blomma skall skapas med omtanke, värme och vackra blommor.

Blommor till vila i svenska lätta midsommartoner.

" I sorgens trädgård spirar tröstens blommor".

Så skrev jag på kortet på min svärfars begravningsblomster när han begravdes för några år sedan. Han var en sann trädgårdsman. Älskade sin trädgård och för att hedra hans minne skapade jag av det jag hade i min trädgård i oktober. Det var en utmanning, men den blev jättefin med björnbär, astrar,  överlevande rosor och en massa annat plock. Jag tycker om att fånga personligheter med blommor. Det är som att måla ett porträtt, kan jag tänka mig. Nu är jag usel på att just måla, så tur att blommor är mitt kontnärsmaterial.