Re-cyber Monday

onsdag 31 juli 2013

Trädgårds-papparazzi

En kväll efter stängning vandrade jag runt i kvällssolen på mitt sommarjobb.

Tanken var att prova min nya kamera och

komma Zetas invånare riktigt in på livet.

Vara närgången.

Verkligen känna pulsen.

Testa vem som ville stå i fokus.

Någon nästan ropade: Hallå!! Ja du där! Här är jag! Ser du mig! 

Några andra vara svåra att missa. De visade gärna upp sina färgstarka personligheter.

Andra tog det rätt coolt.

Vissa var brännande heta. Blomsterflamenco in på småtimmarna...

I en handelsträdgård ryms en salig härlig blandning av sköna växande varelser.

Att vara trädgårds-papparazzi känns ganska harmlöst. Snällt på något sätt.

Det är ok att smyga sig tätt intill.

Betrakta. Nära och länge.

Vilken tur jag har haft som halkade in på ett rosblad i denna fantastiska trädgård. Tack till er som tänkte på mig när det behövdes en extra hand.

Like Kandy for the eye

Offerblommor i hinkar.

På rad. På fat.

Urvackra. Betagande och helt fantastiska lotushuvuden.

En hel gata av små enkla stånd fyllda med lotus och annat blomstersmått.

Till gudarna. 

Min blomstersjäl faller alltid pladask för lotusen. Den har visat sig här i min blomstervärld tidigare. Från mina resor i länder där de symboliska är mer påtagligt än här hos oss.

Det sägs att där Buddha satte ner sina fötter blommade lotusen - i varje steg. Vackert inte sant? 

Det vilar något magiskt över lotusblomman i mängd. Lockande för mig såklart. Ett lätt habegär rusar alltid genom ådrorna och jag bara måste...

För några få kronor får du ett fång i din hand. 

Det är ren och helt förnuftig lycka med lotus "en masse". 

Symbolen för andlig utveckling. 

Den växer ur grumliga & gyttjiga vattnen raka ,stolta & vackra för att möta solen. 

När lotusen blommar i ett dyigt dike träffar det mig så djupt in i mitt blomsterhjärta. Jag tappar andan för en stund och blir stående orörlig. 

Sen bryts ögonblicket och jag börjar rota i min ryggsäck efter min ständiga följeslagare;  Mrs Nikon och Mr Apple. 

För att jag så gärna vill dela med mig av det jag ser. Förmedla min kärlek till en bit av min värld. Mina "wow-moments" är för mig skatter som jag bevarar djupt och för alltid. Vissa säger att den där stunden förstörs av att ideligen fotografera. För mig är det långt ifrån något som fördärvas. Snarare tvärtom. Jag kan uppleva känslan om och om igen genom att promenera tillbaka till just den stunden precis innan kamera-klicket. Jag kan återkalla just denna stund då jag sitter och dricker färskpressad citronjuice med lilla fröken M på ett gammalt klassiskt kolonialt hotell i Kandy, Sri Lanka, och betraktar.  Hur jag häpnar över sällsamheten i att sälja lotus till gudarna. "Like Kandy for the eye". Plus att det kittlar till djupt därinne. 

Det sägs att Buddhas tand finns i en kista i templet bredvid. Men vi tyckte det var lite dyrt att gå in för att titta på en ask vi stannade utanför och tittade på lotusfolket istället. Så nära det gudomliga kan ju en blomstermänniska knappast komma.

Blomsterkärlek /Sanna

Operfekt perfekt

Jag förundras över enkelheten. Det absolut vackra i att undvika det förutsägbara.

Att plantera i det du har. Det kan vara i en konserv, en urgammal kruka, ett kärl med din släkthistoria eller en överbliven gammal terrakotta kruka med sprickor.

Finns det något härligare!? Vackrare!? Än återanvändning!? Eller något som går att "re-cykla"!? 

Med lite enkel fantasi eller fix blir något från förr, rostigt eller buckligt som nytt för växter och gröna härligheter.

En avskuren vattenflaska blir ju hur fint som helst till kökets mest använda valfria krydda!

Jag gillar det. 

Jag tycker om det som lockar mina ögon. Det som är "osvårt". Saker som ej är tillrättalagt för att det skall passa in i en mall. Något som är operfekt perfekt.

Ögonblick. 

Där något av en händelse möts. Helt plötsligt och oförväntat.

Därför skapar jag. Därför fotar jag. Därför är jag. Alla dessa fantastiska ögonblick.

xxx Sanna

P.S något nytt på en Re-cycle Monday ;)