Ett steg

Bara en tanke. Ett steg är så mycket. Ny vecka nu kör vi. 

xoxo Sanna

Home-work

Som egen företagare har jag förmånen att ibland få jobba hemifrån.

Mitt kök förvandlas till blomsterverkstad. Jag älskar de här hemmastunderna.

Matbordet blir till förvaringsplats. Middagarna får oftast intas på stående fot eller så får det bli en tv-dinner för mushusetsfamiljemedlemmar när jag hemarbetar till långt in på småtimmarna. Jag är ju som jag tidigare skrivit en tidsoptimist. Jag är alltid övertygad om att jag kan hinna med både ett och annat när jag jobbar hemifrån. Men vad gör det när det är jag som bestämmer över min egna Sanna-tid.

Jag stormtrivs i mitt kreativa kaos. Det är bara jag och en massa leftovers tillslut. Där står jag barfota i grönt och några enstaka blommor upptill anklarna. 

Jag viftar lite på tårna och känner bara ren och skär blomsterlycka.

Nu var kanske just denna blomsterhändelse inte den lyckligaste stunden. Utan mer känslosamt vördnadsfullt för min del. Jag fick förtroendet att skapa alla blommor till en av min brors allra äldsta vänners far. De har hängt ihop sedan de började i första klass. Jag hade egentligen ingen relation till familjen på så sätt annat än att man tyckte lillebror och hans vänner var rätt jobbiga.

 De har förstås vuxit till sig och är hur rara som helst idag. Men efter att ha träffat och haft en massa kontakt -med fru och barn -för att tala om det sista farvälet och hur kyrkorummet skulle kännas så kom jag dem nära.

För mig är det väldigt viktigt att det blir fint och känns personligt oavsett livsevent. Jag skapar mig gärna en fin kontakt med de som anlitar mig. På så sätt kan jag fånga essensen av tillfället och människorna. Allt jag gör i min egna lugna vrå blir alldeles speciellt. Mitt hjärta styr mina händer. Hjärnan får vila.

Jag försöker alltid vara lyhörd när jag är ute hos mina kunder i butik också. Förstås. Men visst är det lättare att träffa kunderna i hemmiljö eller på ett fik och prata i lugn och ro.

Min brors väns pappa var från Indonesien och kom hit och träffade en svenska, blev kvar och byggde upp sitt liv här. Begravningen skulle sändas via nätet så att släktingar och vänner  i hans by i Indonesien skulle kunna vara med även om de inte var på plats i Lidingö kyrka. 

Rött och vitt som den Indonesiska flaggan med känsla av svensk natur. Klassisk men ändå lite vilt. 

Min stil måste få lysa igenom mina arbeten. Har svårt att låta bli att sätta mitt signum.

Rosor, bouvardia, veronica, liljor, germini, jätteorchidéer, flox, ranunkel, anastasia, gentiana, murgröna, mossa, nejlikor, martorn, kryptomeria, brudslöja och annat blandat. 

Beställning blev slutligen ganska stor. Det tillkom hela tiden fler som blev hänvisade till mig. Det kändes jätteroligt och fint.

Raraste-om ändå väldigt klassiska- bordsarrangemangen. I sin mångfald otroligt härligt och kärleksfullt.

Vackert är det med en klassisk stor fin ros som handblomma. Red Naomi är stora och passar förträffligt som klassisk handblomma.

Från min bror, min far och från resten av familjen blev det mycket av mitt blomsterspråk som fick styra. Flyter gärna med känsla. Målar.

Skog och havsnära till en man som gillade Sverige och vår natur alldeles speciellt.

Det är väldigt sällan när jag jobbar väljer rött och vitt. De färgerna tillsammans skapar en väldigt  stark kontrast. Men till det här tillfället passade det alldeles fantastiskt. Det blev faktiskt rätt fint när jag fick mjuka upp med andra blommor i rött och vitt som busade till helhetsintrycket. Det hela blev otroligt fint. Framförallt blev beställarna lyriska. 

Helt "vanliga" röda och vita blommor funkar absolut. Även om det just kanske är mina favoriter. Så blir det bra när kunden blir jättenöjd. Jag blir glad när jag har speglat givaren och fått vara del av att skapa en helhet.

Visst känns det att kliva in i kyrkans sidoutrymmen för att göra kistan färdig och vacker på plats. Det vilar något lite sorgligt och känsligt över just ett sådant ögonblick. Det kan låta märkligt men jag uppskattar den tid jag får ensam med den som finns där med mig. Jag trivs i tystnaden med blommorna. Jag får landa i mitt sista fixande så att det blir riktigt vackert. När jag började med det här hantverket var jag till en början alldeles chockad över hur floristerna hanterade både blommor och kista. De använde häftpistol för att fästa blommorna på kistan. Helt förskräckligt. Det gjorde ont i mig varje gång när de sköt in klamrarna så att det dånade. Jag vägrade för det kändes som jag störde medmänniskan som låg nerbäddad under locket. Som tur var upptäckte jag med tid och egen erfarenhet -"fix" en riktigt bra häftmassa. Jag arbetar tyst, lugnt, kärleksfullt, ödmjukt och lätt. Vid det här tillfället småpratade jag lite med min brors väns pappa. Det kändes som jag kunde det för jag lärt känna hans underbara fru under några månader. Hon har gjort ett stort intryck på mig. En helt fantastisk kvinna som nu lägger sin tid, kraft och bearbetar sin sorg genom att lägga tid på ett gäng härliga barnbarn. 

Home-work är min grej. Det är så rofyllt med stillsamt skapande i egen takt. Även om jag älskar att omge mig med blomsterkraft i form av underbara blomstermänniskor som jag lever med i mitt nätverk.

P.S Hoppas att ni alla vet att ni kan maila mig om ni har frågor kring olika event i livet. Stort som smått. Om inte jag själv kan hjälpa er med blommorna rent fysiskt har jag ett brett nätverk av fina florister som tänker och arbetar som jag.

Blomsterglädje och trevlig helg. xxx Sanna

Höstens färg

 Hösten kom på en timme och jag är fortfarande i ett smärre chocktillstånd. I söndags var jag ute i trädgården och gick runt och kollade mina fantastiska krukor med begoniablad, snötörel, basilka "yemenite", cordyline och något gräs som jag inte minns namnet på. De har vuxit sig enorma hela fantastiskt. Jag älskar crysan-växtnäring. Jag gick där bararmad och barfota för en stund i förhoppningen att så här skulle livet vara ett tag. Men så kom stormen från ena minuten till den andra och jag vaknade till. Just det! nu börjar det. Mörkret. 

Jag vet, men jag tänder ju ljus oavsett årstid. Visst jättemysigt med brasa. En kopp te. Ett glas vin. En film. Kärlek. Jag vet! Men jag tycker inte om den här tiden. Jag kommer njuta av de vackra dagarna. Det gör jag och upplever flera halleluja-moments då jag verkligen är tacksam för våra skiftningar i naturen. Men jag vill bara ha just de stunderna. Resten som är kallt, ruggigt och mörkt kan jag vara utan. Men jag fixar det! det har jag alltid gjort. 

Vilken tur att att jag kan fly in i färg och drömma mig bort bland blommor och höstliga buketter. Bröllop, trender, annat inspirerande och upplyftande.

Sangria är ju gott. Funkar säkert varm. Sangria skall bli min höstfärg.

Konjak känns sofistikerat. Gott i varm choklad. Snyggt. Tror jag blandar konjak och sangria. I alla fall i mitt blomsterskapande. 

Grangrönt och tallbarrsnära ligger mitt lite skogstokiga själ nära. Får jag vara på "Greenhill" mellan skog och hav i höst trivs jag. Där blandas doften av ett brusigt och lite skrämmande stormigt Ålandshav med skogens trygga fuktiga mossor och barr. Cypressgrönt kan jag blanda med konjak och sangria!!

Åhh! Gult. Love gult! Dimmigt dammigt gult. YES! Känslan av små älvor som dansar över vidsträckta dimmiga och morgondisiga fält när de sista dagarna av sommaren släpper taget och hösten virvlar in. "Jo män visst det är ju aldrig ovackert".

Nyanser av grått är alltid rätt. Året runt.

 

Blått lockar mig alltid. Kan vara för att jag älskar haven, oceanerna. Jag finner en ro i det blå. I mushuset finns det massor av blå accenter. Min största dröm är att få hem en grekblå dörr från Grekland. 

I år åkte vi förbi en soptipp på vår bussfärd runt Mykonos och- Där låg den! Min dörr. Jag skrek till. Min syster undrade vad som hade hänt. Titta en dörr! Jag vill ha den: viskade jag med andan i halsen. Nästa gång får det bli bil. För en grekblå dörr ska jag ha till min samling!

Färg kan nog ta mig ur mitt plötsliga hösttrauma. Jag får helt enkelt plocka guldkornen av denna årstid. 

Det blir färgterapi i blomsterbutikerna i höst. Ni vet att ni kan följa mig på instagram "Sannasvarld". Till min blomsterplats i cyberrymden är ni alla olika härliga blomsterfolk välkomna. 

Nu har jag färgboostat mig med höstens färg enligt Pantone och är redo för en ny dag i blomstervärlden.

Hej och blomstervärme sålänge

 xoxo Sanna

Alla bilder och inspiration här

Re-cyber Monday. Snälla. Snälla. Snälla. Berätta din blomstersaga för mig

fredag 25 oktober 2013

Inspirerat strålande kreativt glad

Inspire. Create. Shine. Smile. 

Jag tror det är fyra av mina syften i livet. Fyra av mina motton. Det är just dessa 4 ord som jag vill att min plats här i cyberrymden skall förmedla. Jag vill att ni som följer mig - och de som av en händelse snubblar in över  min tröskel- skall känna sig inspirerade till att vilja vara kreativa som i sin tur leder till att du/ni strålar och då måste vi ju le. 

Inget behöver vara perfekt. Huvudsaken är att man har roligt, är modig och leker fullt ut. När jag börjar tänka för mycket på perfektion och teknik förlorar jag mitt blomsterflöde-mitt flow. Jag tycker det blir tråkigt, stelt och ganska intetsägande. För perfekt...som mina tjejer brukar säga. "Operfekt perfekt" är ett annat av mina favorit motton - förutom de ovannämnda. En ordlek som blev en grej. Skapat av mina girls och mig. 

Vet ni! Vad som skulle göra mig inspirerat strålande kreativt glad? Är om ni ville dela med er av era önskningar, era ögonblick.  Eller om ni har blivit inspirerade här i min värld, av mina betraktelser. Vill du skriva ett inlägg hos mig!? Det skulle göra mig strålande glad och vara så roligt att förmedla en annan betraktarröst än min egen. Du kanske har hittat ett ord, ett ögonblick, en ingivelse här i Sannas Värld som faktiskt inspirerat dig. Som födde ett uttryck som bara är ditt. Jag vill att du berättar din historia för mig. Ni vet ju att jag fullständigt  älskar en saga. En berättelse. Mejla mig. 

Snälla. Snälla. 

P.S Ni får låna allt här hos mig. Det är fritt. Dock skulle det göra mig så glad om ni sa Tack eller hänvisade till mina betraktelser och min värld. Tusen och tusen tack för att ni tittat förbi tar Er tid att betrakta en stund. Tack till er som lämnar fina kommentarer. De gör min dag. D.S '

Blomstervärme och glädje/Sanna

Recyber Monday

torsdag 19 december 2013

I juletid

Jag är kreatör. I juletid och annan tid.

Jag gillar utmaningar. 

Det sporrar mig att utnyttja olika material.

Använda olika saker. Alla butiker och platser sparar på diverse varierande ting som lockar mig.

Jag utnyttjar möjligheten att experimentera. Att använda det som finns. På ett annat sätt. Det tycker jag är kul. För jag tycker inte om saker som glöms bort eller helt enkelt slängs. 

Det är min grej.

 Att återbruka. Att återuppfinna.

Jag inspirerar mig själv och andra genom att ta tillvara på det som finns. Man skulle kunna säga att jag återbrukar tidigare års felköp. Bilden har inget med felköp att göra. Kvistarna samlade jag påväg till jobbet efter en natts storm. Hela vår gata var full.

Jag blandar och mixar. 

Jag är modig när det gäller mitt skapande.

Vissa kallar mig oteknisk och spretig.

Det bryr jag mig inte om. Eller nu ljuger jag. Det känns ibland i mitt inre och jag undrar varför det sägs. Men man får absolut tycka vad man vill om mig.

Jag har mitt formspråk, mitt blomsteruttryck och jag tar min plats.

Jag har många färger på min palett.

De vill jag dra nytta av. 

Att jag är mångsidig.

Jag är ruskigt förtjust i att tänka utan för mina blomsterramar. 

Det ger mig blomsterro i stressad juletid.

Peace 


P.S Bilderna kommer huller om buller med texten och är från mina mycket härliga kreativa veckor på Näsby Parks Blomsterhandel i Täby. Tack för att Ert förtroende för mig. Nu är jag på en annan fin butik fram till jul. Hos min fina blomstervän som driver Floristverkstan i Sundbyberg.