My Love Affair

Det är något som händer när strålarna träffar mitt skinn och ögonen bländas av det där klotet på himlen. Jag väcks från ett slummer. Väcks från det där tillståndet av att känna det grå som en stor fuktig yllefilt som tynger ner hela min existens. Stegen blir långsammare ju längre in i vintern jag kommer. 

Då när det känns som botten är nåd och jag skriker ut min ångest. Då händer det. Jag träffas av den första trevande svenska värmen. Jag blir lika kär varje gång. Hur kan jag glömma!? 

Sommaren gör mig hel. Det är på sommaren jag skriver. Jag fyller anteckningsblock, papperslappar,dagböcker med känslor, idéer och massor av ord. Jag rabblar och funderar. Skriver och vältrar mig i drömmar.

Jag fotar. Jag planterar. Jag plockar blommor. Jag dricker vin. Gud vad en förälskelse kan tända en gnista i en trött blomsterperson. Energin och endrofinkicken av en ren jävla romans är intensiv. Så vansinnigt underbart! Det bubblar i varenda ven.

Den här sommaren är annorlunda. Vintern har varit tuffare. Den har varit råare mot mig än någonsin tidigare. Vår fantastiska trädgård med körsbärsträd, pioner, uråldriga äppelträd, aklejaäng, hemliga ställen, doftande rosor, mattor av funkia, allium planeter, dansande fritillaria, kärleksfulla löjtnantshjärtan, svajande lavendelhäckar är någon annans. Jag blundar och varje gång bränner tårarna....jag älskade mushuset.

 Min själ är kvar där. Mina fötter minns känslan av gräsmattan, berget med flagstången, pooldäcket och de supervarma stenplattorna. Ljuden av röster. Saknar den platsen så att det värker. 

Den här sommaren har jag en pytteliten balkong. Kontrasten är enorm. Myskänslan finns absolut bland doftande tagetes, vajande fjäderborstgräs, välsmakande basilika "yemenite", vitlysande gaura (sommarljus), trifolium , silvernjurvinda, söta luktärtor, yviga snötörel och pelargon "australe". Allt i en salig blandning. Allt är "leftovers" från vårens projekt. De som blev över fick flytta in på min lilla balkong i orten. Utmaningen är såklart att röran ändå skall kännas någorlunda rogivande. Dock kan en ny relation vara lite svår i början innan vi vet hur vi skall relatera till varandra. Kanske mot slutet av sommaren när det växt till sig i krukor, balkonglådor & andra kärl har vi fallit för varandra.

Tillbaka till My Love Affair. Den som är bortom sorg och förlust. Den som är oavsett slott eller koja. Den som tar mig med storm om och om igen. Jag blir aldrig mätt på ljuset även om värmen uteblir. Varje liten stråle är himlastormande. Passionen jag känner här och nu suddar ut allt ont. 

Det finns bara jag och sommaren. Vi älskar hejdlöst på blomsterängar, i mjuka gröna mossor i skydd av höga tallar och vid havet -där vågorna slår hårt mot Roslagens klippor så att ingen hör mina suckar av välbehag. 

Jag tänker svärma hela sommaren. Jag kommer uppvakta, förklara min kärlek, vara jobbigt klängig och njuta fullt ut. Jag fyller 53 på lördag. Det är ok att vara betuttad och barnslig även om jag blir äldre för varje sommar. Jag vill alltid ha det i mig. Böjelsen Att jag tänder och blir helt betagen nu! Juni. Juli. Augusti.

Jag är en flicka på sommaren. En kär & löjligt romantisk tonårstjej så fort jag får springa barfota. Hon får blomma nu.Jag bejakar mina inneboende tjejer. De är allihop fantastiska brudar. Coola, ödmjuka, söta, förtjusande och alltid kreativa.

Jag dyrkar min kärleksaffär med sommaren!


X O X O
Sanna

Blommiga sommardagar

En hög med blommor från en hundpromenad. Dikesblommor och ängsblommor.

Blandat med lite smått och gott från trädgården mellan skog och hav.

En blandad sommarkompott.

Med en touch av smultron.

En söt vildbukett. 

Med band och allt. 

Skulle kunna funka till den där bondromantiska barfotabruden. 

Ibland kliar det extra mycket i fingrarna och jag bara måste binda en bukett. För blomsterlustens skull. 

Eftersom den där sköna bondbruden lyste med sin frånvaro- för ett spontanbröllop - fick den gamla ärgade kopparbyttan blomstersällskap istället.

Bordslig bondromantik - alltid skönt somrigt. 

Glada blommiga, plock-vänliga, sommardagar. Älskar dom.

I felt your heart so close to mine

Bildkälla

Så otroligt fin Prinsessan Madeleine var. 

Bildkälla

 Bedårande. Rörande vacker. 

Bildkälla

Chris O´Neill var korrekt stilig i sin frack.

Bildkälla

Jag hamnade i soffan iallafall och fastnade. Det började faktiskt regna på Väddö. 

Bildkälla

Trädgårdsarbetet fick ge vika för kärleksfullt kungligt sagobröllop. 

Bildkälla

Jag var förstås nyfiken på blommorna. Jag lyssnade på hovfloristen Claes Clarlsson i försnacket på Svt. Krispigt försommargrönt, vitt och rosa. Pioner, riddarsporre, liljekonvaljer, hundkex och annat svenskt försommarskönt. Godkänt, tänkte jag. Och visst var det en härlig svensk blommig lantkänsla i slottskyrkan.

Tyckte det var himlans fint på slottsgården när det såg ut som Prinsessparet stod mitt i en sommaräng och kysstes. Lite vilt och vackert. Chris O´Neill var galet glad och ville inte sluta kyssa sin söta prinsessa.

Som jag förmodade var brudbuketten helt i vitt. Även om jag hade hoppats på färg så tyckte jag buketten var fin och passade både Prinsessan Madeleine och hennes fantastiska Valentinoklänning. Fulländat vitt funkar alltid. Rent och snyggt.

Bildkälla

Prinsessan hade valt en rund harmonisk rosbukett. Tidlösa vita trädgårdsrosor och härligt doftande raringar från naturen. Absolut klassiskt. Även om rosor är förhållandevis ovanligt i svenska kungliga brudbuketter. Enligt intendent Kerstin Hagård är det bara två stycken tidigare som haft rosor i sina brudbuketter. Prinsessan Birgitta på 1960 och Prinsessan Christina 1973. Prinsessan Madeleine hade en önskan om bondromantik. Kanske var det också därför det fanns 7 sorter i buketten. Jag tänker svensk midsommarafton, plocka blommor, barfota, hoppa över gärdsgårdar, inte säga ett knyst efter 24.00 och sedan drömma om kärleken. Sju blommor betyder också enligt gammalt blomsterspråk: Jag Älskar Dig!  I denna underbara prinsesskapelse fanns Austinros, pariserros (morsdagsros), Alabaster, Schneewittchen, Wincherster Cathedral, Liljekonvalj, myrten. Både elegant, sockersött och nytänk om man ser till det traditionellt kungliga. 

Buketten får 5 Vita Löjtnantshjärtan av 5 av mig.  

Bildkälla

Exklusiv svensk bondromantik.

bildkälla

Så nog blev jag betagen och lite rörd här och var under ceremonin. Framförallt av detta:

Jag fullständigt ryser av Peter Jöbacks närvaro i allt han gör. Hans röst går rätt in i min själ och hjärta.  När Peter sjöng fylldes mina ögon med tårar och Chris O´Neill bet sig i läppen. Så skönt. Så fint. Så vackert. 

And the first time ever I lay with you

I felt your heart so close to mineAnd I knew our joy would fill the earthAnd last till the end of time, my loveAnd it will last till the end of time, my love

The first time ever I saw your face

Lite kuriosa: Myrten som har en lång symbolisk och traditionell historia i det svenska kungahuset. Myrtenbusken de plockar av växer på Ulriksdalsslott- dit den flyttades från Sofiero. Där den planterades av  Prinsessan Margareta som 1905 tog med sig en planta till Sverige. Sedan 1935 är det en kunglig sedvänja att ha en kvist i bukett eller hår vid bröllop. Prinsessan Ingrid tog med sig traditionen till Danmark när hon gifte sig med den Kronprins Frederik av Danmark. Så även där har de myrten från Prinsessan Margaretas ursprungsplanta. Sådan här historia gillar jag.