Drömmen om en trädgård på burk

Jag tror knappt ni kan ha undgått min kärlek och passion för Grekland. Jag vet faktiskt inte när den föddes - min fascination för Grekland. Jag var i Grekland för första gången som liten flicka och minns de öde stränderna och pinjeträden som gick så gott som ner till strandkanten där de mjuka vågorna rullade in. Det var Skiathos någon gång på 70-talet. Min pappa paddlade mig och min bror i en ostadig farkost runt en udde och så nästa - och så nästa....det var småläskigt - så ofantligt spännande. Mina föräldrar berättade mytologiska sagor och jag var som betagen. Tror det kan vara då jag liksom blev hooked på Grekland. Liksom Bali kommer jag aldrig kunna släppa dessa resmål helt. De är en del av mig. Mitt rese-jag.

En annan passion jag har är ju återburk - bruk menar jag. Gamla burkar och dunkar har nog varit min grej sedan Pippi var sakletare och hittade en gammal konservbruk i ett dike. "Titta va fin!" - Vad kan man ha den till? Man kan plantera i den å då blir det en sådan där trevlig burk med blommor vetja.

Jag fullständigt älskar det enkla i att odla på burk. 

Allt klär i en plåtburk!

Med lite färg ordnar det till sig om det är viktigt med samstämmighet.

En och annan olivdunk och fetaostburk får nya blomstrande färgstarka välkomnade uteliv. 

Eller varför inte måla i alla färger. Galet glädjande urvackert i mina törstande ögon.

Det är det här jag fullkomligt älskar med Grekland. Det enkla odlandet i det som finns tillgängligt. Det behövs inget fancy utan man fixar en bytta och så blir det så bra så. Gamla färgpytsar och spakelhinkar i plast kan också vara iögonfallande för en resande blomsterperson. Det får blir ett inlägg framöver med återanvänd plast. 

Jag tycker om att odla i kruka. Det blir så härligt prunkande och ett skönt tävlande om vilken blomma eller grönt som skall få den bästa och mesta platsen. Vem som skall få synas mest. Visst jag planterar alldeles för trångt men  jag gör som jag vill i mina krukor. Jag blir tokkär i mina krukor varje år. Men drömmen är ändå en trädgård på burk på en grekisk ö. Där skall jag bli gammal och sitta utanför min grekblå dörr i svart klänning och virka spetsdukar i vitaste vitt. Så det så. 

Tills nästa gång vi hörs njut av en dröm i mina ögon. Much is more! Recycle! 

Blomsterdrömmar/Sanna

Husdröm

De senaste veckorna har jag fastnat för ett program på SVT. "Husdrömmar" med Gert Wingårdh och Pernilla Månsson Colt som leder oss genom fram-och motgångar i olika husprojekt. Det som hade varit extra trevligt hade förstås varit en medverkan av en inspirerande trädgårdsdesginer. Blommor, trädgård, relationer och arkitektur är ju en spännande kombo.

En husdröm för mig är ett riktigt beach-house någonstans. 

Slitet, ruffigt och havsnära.

Perfekt operfekt.

Det här magiskt coola strandhuset hittade jag på Fuerte Ventura förra våren och kände att här ville jag liksom flytta in. Jag hade så gärna velat kika in bakom den härligt råa blå dörren. Gissa om min fantasi skenande iväg.

Men varje gång jag smög runt huset (blev några gånger) var det endast hundarna hemma.

Jag undrar vad Gert Wingårdh hade tyckt om detta opretentiösa strandbygge. Inga enorma fönsterpartier, öppna supermoderna ytor, lyxiga material eller estetiskt tilltalande trappor

 Dock en absolut känsla för personliga & enkla detaljer.

Man tager vad man finner. Surfbrädor, badkar, rostiga bensinfat, båtar, kabelrullar....

I det enkla bor det vackra, som Ernst alltid vidhåller. Att grilla vid havet är det mysigaste jag vet. Svårare än så här är det ju faktiskt inte. 

Havsnära feta planteringar i nergrävda rostiga bensinfat. So me. 

För mig är det här ett drömhus med den ultimata trädgården med taggigt,  tjockbladigt, tåligt och förstås att ha havet precis intill husknuten.

Ett spartanskt, kustnära, barfotaliv är min grej. Hur ser din husdröm ut?

Jag måste ju ha en bil också. En lite skamfilad, nött, gammal och pålitlig jepp i havston. Min drömbil. So me. Det fina med drömmar är att de är helt gratis.

Enjoy.

Soliga varma tankar/ Sanna

Påsk

	Så var det påsk. Det var nyss jul. Men julen varar ju förstås ända fram till påska. Det är lite skillnad på påskfirandet nu när tjejerna är stora. Stor bor ju inte ens hemma längre. I år jobbar dessutom både Stor och Mellan på påskafton och sent dessutom. Det blir kanske ingen äggjakt i år... Det hör ju liksom till tycker jag. Påhitt, lek, pyssel och bus.

Liten (snart 17) är ju hemma som tur är. Hoppas hon vill måla ägg med mig. 

Högtiderna blir lite annorlunda med större barn. Lugnare. Längre middagar. Inga sängtider. Djupare diskussioner. Andra spel. Så himla mysigt.

Vi får se hur vår påskafton blir. Vi brukar vara på landet, men i år stannar vi hemma. Jag vill ändå att vi samlas alla när vi kan, för det hör till. Bevara traditionen. Äta gott och ha mysigt tillsammans.

Jag är så tacksam för mina fina flickor. 

Att vi får äta många middagar ihop både i vardagen och till fest.

Dessa helt magiskt söta bilder är från Style Me Pretty inspireras och förundras här