Svampterapi

Det tog en stund innan jag såg tydligt. Det tog lite tid för mig att förstå vad det var jag egentligen var på jakt efter.


Att det inte var vackra mossbeklädda grenar, mossa, kottar, löv, stenar, barr eller andra skogssaker. Till naturnära blomsteruppsättningar eller skogsfina dukningar.


Det var ju svamp jag skulle jaga.


När väl ögon å hjärna bestämde sig för att fungera tillsammans.


Som jag såg att de fanns ju överallt "trattisarna". Dock bara några få gulingar, funna av döttrarna.


Det var bara att fylla korgar, påsar och mer påsar. Wow.


Kanske hade en korg räckt....


....möjligt en korg å en påse...


...men en korg, en påse å en påse till, å en plastpåse till....Oj!


Vad med svamp det blev.


Det skulle borstas, skäras och rensas. Förvällas å frysas in.


När jag väl satte igång var det rätt skönt. Som att snitta blommor. Tankarna svävar fritt. Svampterapi funkar.



Tryffelhunden, Nicos, vill inte förstå sig på svamp. Skogen är till får att springa i...varför leta svamp? Borde nog söka svampterapi.


Trattkantareller har ju en nyans av Puhfärg dessutom. Fint.

P.S Det blev en supergod kantarellsoppa med doft av sherry och varm kantarelltoast till middag. Gjord med omsorg å kärlek av stora flickan i mushuset.

- Sanna via IPhone


Iphonefoto: Sanna