Recyber Monday

fredag 27 juli 2012

Smått knubbigt

Rultig sötsak.

Barndom, sommar och smått knubbigt går hand i hand.

 

Rund, gó, rar, barnslig, söt liten bukett med mulliga växter. Passar till vardag och fest för stora och små.

 

Sedum från skrevor och berg på pappas tomt och bergenia från taket av syskonens jordkällare.

Fett nice med frodigt rosa och skönt grönt från natur mellan hav och skog.

Jag njuter verkligen, fortfarande, av att plocka smått och gott här och var. Här och nu. Tiden stannar en stund. Blomsterflow och blommande mindfullness.

Jordkällaren används flitigt. Perfekt komplement till kylskåpet när vi är många. Dessutom är den lilla dörren sagolikt grön,  sliten och  vacker.

Childhood. 

Som det var då.

Farfar och farmor och deras finfina bubbla.

 Happy Friday.

Flashback Sunday

onsdag 12 juni 2013

Tagetes

Kan tycka att det är en ganska bortglömd sommarblomma, tagetes. De har på senare år vunnit lite mark i mitt blomsterhjärta. Mest för att de finns en fin historia bakom.  

Min svärfar var helt tokig i tagetes. Han odlade lådvis, metervis-helt enkelt massvis- med tagetes från frö. Sedan blommade det tagetes hela somrarna både på västkusten och i storstaden. Från början kom min mans fars tagetesfrön från en manlig vän med ett otroligt odlingsintresse. Jag hade förmånen att få träffa denna man som mer eller mindre bodde fast på ön på västkusten. Son till en av öns gamla fiskare. Han hade det mest fantastiska hus, för mig var det drömhuset på min mans familjs sommarö. Litet, med massor av snickeriglädje, havsutsikt och en helt makalös liten trädgård. Den fullständigt prunkande på sommaren av allt möjligt, plus tagetes. Jag och mina tjejer stod ofta utanför hans hus och tittade genom grinden. Ibland blev vi inbjudna i det lilla sagohuset med de små fönsterna med de virkade gardinerna. Kändes alltid som att stiga in i en Astrid Lindgren-berättelse.  Farbror L hade förutom en härlig blomsterprakt en armada av de mest fantastiska modellbåtar. Detlajrika och perfekta, skapade med varsam hand. Vi har två stycken som min man fått vid några tillfällen som pojke. De tillhör våra skatter. Farbror L var ensam hela livet och när han gick bort tillföll det fina huset allmänna arvsfonden och auktionerades ut med möbler båtar och allt. Det är med sorg i mitt nostalgiska hjärta hur jag ser det förfalla sommar efter sommar. Trädgården är bortglömd och ledsen. Huset är inte alls i samma perfekta älskade skick. Så himla sorgligt. Om vi hade haft råd hade vi köpt det då. Bevarat husets lilla själ.

Tagetes intresset dog också ut med min svärfars bortgång. Så nu finns det inga historiska frön kvar längre. Ingen i min mans familj är trädgårds-eller odlingsroade. Det är lite synd att jag inte tänkte på att ta över tagetesodlandet. 

För visst går det att skapa en sagoträdgård med exotisk touch med tagates "en masse"!?

Denna fina utställningsträdgård med Indientema var superinspirerande. Färgstark tagetes gav verkligen varma kryddiga Indienkänslor. 

Riktig Flower-Power. Ringo Star invigde Herbert Smith Freehills garden till förmån för WaterAid Uk. 

Så nu i helgen har jag planterat gula fina tagetes i ett ärgat kopparkärl på landet. Med sköna chokladblommor som höjd. Kanske skapar jag en liten tagetesoas med våra Indienminnen och för att hedra tjejernas farfar med de gröna fingrarna. 



P.S Om man har problem med de söta rådjuren så plantera tagetes. De ratar dem. D.S

Kanske gillar du:

Re-cyber Monday

torsdagen den 1:e september 2011

Sublimt

Jag har en fascination för svartvitt foto. Det är något sublimt över svartvitt. Stort och själsligt. Svårt att beskriva. Ett foto i svartvitt har lätt att fånga mig, Ta tag i mig. Jag ser nyanser. Jag ser färg. Jag blir hänförd av ett riktigt konstnärligt svartvitt fotografi. Jag kan jaga genom en väldigt stor stad efter en specifik fotobok. Om det är svartvitt.

Bruce Weber är en enastående modefotograf och jag fullständigt avgudar hans svartvita fotografier.

 Han är världskänd för reklamfoto för bland annat för Calvin Klein, Ralph Lauren och nu senast Abercrombie & Fitch. Han har filmat musikvideos. Pet Shop Boys.

Vem vill glömma Marcus Schenkenberg för Calvin Klein.

Grekisk gud 1985. Klassiker.  

Mina flickor har samma fotointresse som jag.

Eller är det något annat som lockar med Abercrombies kläder och reklam

Mitt första möte med Bruce Weber och hans fantastiska foto var på en fest i Los Angels på sent 80-tal hos en dansk kille som pluggade möbeldesign någonstans i City of Angels. Den första "coffeetable-book" jag mötte. Tror knappt ordet coffeetable-book var uppfunnet. Där låg den! Bruce Weber i bokform.

På hans soffbord. En sntik kista som han hittat i Tijuana, Mexico. Härligt sliten, den riktigt doftade vilda western och John Wayne. Jag blev betagen. Av bordet. Av omslaget. Direkt. Kunde inte släppa denna bok i tankarna. Fingrade på den då och då. Känsla av en bok.

Den danske möbeldesignstuderande hade en så,  så obeskrivbar ursnygg lägenhet. Mycket av det jag möte hos honom då - finns kvar hos mig idag. Svartvitt foto och Bruce Weber. Hantverk, dörrar, mångkulturellt och kohud. Och världens godaste strawberrydaiquiri! Min första drack jag hos honom. Efter det har det blivit många, men ingen lika god. Kan ha varit det runt omkring som förhöjde smaken på jordgubbarna från Sunny California. Vad vet jag.

  

Festens  värd hade köpt Bruce Webers fotobok i en bokaffär i Westwood. Jag körde dit veckan därpå. Slut. Slut överallt, enligt bokaffären. Den hade bara tryckts i 5000 ex 1983. Blev helt "devastaded". Då började jakten. Skulle bara ha boken till varje pris. Tillslut fick jag tag i förläggaren.

 Han hade 2 ex kvar och de var inte till salu. "Oh, no." Han blev väl lite rörd över hur ledsen jag lät. För jag vet inte vad som hände men han fattade tycke för mig och hur jag hade mött boken. Att jag blivit förälskade i den osv.

Jag fick köpa den! Wow. Var så himla lycklig. Redan samma kväll körde jag hem till förläggaren. 20 mil fram och tillbaka. "Peanuts" tyckte jag då. Förläggaren var urmysig och öppenhjärtig. Generös och givmild.  Boken blev min. MIN. Jag älskar den. Har den alltid framme.

Googla Bruce Weber. Njut. Betrakta. Fundera. Undra. Vem kollar in vem. Objektifiering. Önskar att ni blir lika fångade som jag. Det finns en otrolig närvaro och något väldigt intimt i hans foton. 

Bilderna från boken är tagna med iphonen. Svårt att förmedla den rätta känslan med sådana foton. Ingen Bruce Weber direkt.

Kanske gillar du:

Sommarrepris

söndagen den 9:e oktober 2011

Sjumilaskogen

"Imorgonljuset och i skymningen traskar en liten björn genom en skog. Varför följde vi honom i spåren när vi var yngre? "

"Han är ju trots allt bara en Björn med Mycket Liten Hjärna. Men är hjärnan så kolossalt betydelsefull? Är det verkligen den som leder oss dit vi vill gå? "


"Eller är det inte alltför ofta den som skickar oss åt fel håll, då vi följer ekot av vinden i trädtopparna, som vi tror är verkligt, istället för att lyssna på rösten inom oss, som säger oss i vilken riktning vi ska gå?"


"Tao enligt Puh" kom ut på svenska i slutet av 90-talet. Fick den då som gåva av min bror. Den ligger i min hög av "uppslagsböcker" vid sängen. Bläddrar, tänker och inspireras när lusten faller på. 


A A Milnes Nalle Puh är fantastisk. Precis som Tove Jansons Mumintroll . Som barn var jag dock inte så förtjust. Det kändes ensamt och sorgligt på något sätt när böckerna lästes högt för oss barn. Som vuxen älskar jag dem. Mina barn har vuxit upp med Disneys kramgoa Nalle i klarorange. Vem blir inte betagen av Disneys mulliga sagofigurer.


Nästa gång jag är i London skall jag försöka hinna med en sväng till Ashdown Forest verklighetens sjumilaskog.


East Sussex, fem mil söder om London. Utanför en liten engelsk by, Hartfield, ligger Puhs och hans vänners skog. Läs om Puh i gårdagens SvD Kultur. 


"Inom oss alla finns det en Uggla, en Kanin, en I-or och en Puh."



"Om vi är förnuftiga, väljer vi Puhs väg."


" Som om det vore långt bortifrån, kallar den på oss med ett barnasinnes röst. Ibland kan det vara svårt att höra den, men inte desto mindre är den väsentlig, ty utan den kommer vi aldrig att finna vägen genom Skogen." ur Tao enligt Puh.


Puh, Nasse, Ru, Tiger, Uggla, I-or och de andra i sjumilaskogen skapar blomsterlust i "håningsfärger". Det enda förnuftiga. Puh-chict till hösten. 


Nu är det en annan skog som gäller för mig å mina vänner. Svampskogen!


Ha en riktigt skön själslig höstsöndag.

Iphonefoto: Sanna

Sommarrepris

fredagen den 10:e augusti 2012

Dahlia Lika Med Blomsterlycka!



Bild: Bouquet Wedding Flower

Så här års är Dahlian en favvoblomma.

Bild: Inspired by this.

Kan inte få nog. Vill bara ha mer och fler.

Bild: Inspired by this.

Färgrikt.

Inspired by this.

Pudrigt.

Galet många vill jag välja mellan. Alla färger, alla sorter, alla varianter.

Bild:Inspired by this.

En sittdyna av dahlior. Lite synd vore det förstås att sitta på ett gäng dahlior, men... det lockar ju förstås. En underbar floristisk sittstund.

Bild: Inspired by this.

Sensommartårtan vill jag dekorera med dahlia.

Saipua dahlia här.

Svårt att bli mätt på dahlior.

Härlig underbar Amy Merrickbukett.  Bild och mer dahlior här

Svårt att sluta. Vill bara ha mer. Mer!

Bild här.

Vill ut och plocka på ljuva överfulla dahliafält. Vill ha en alldeles egen dahliaäng. Vilken blomsterlycka!

Bild här

Fett perfekt. Två favoriter. Succulent å dahlia!

Bildkälla här

Är dahliaberoende. Blir galet sprallig av dahlian. Tokgillar dem helt enkelt. Längtar till min floristiska höst i blomsterbutikerna. Är fylld med förväntan och spänning. Undrar vad min blommande höst har att bjuda på?

Vi ses. Happy Friday.