Visar inlägg med etikett skogen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skogen. Visa alla inlägg

fredag 30 augusti 2013

Sommarrepris

söndagen den 9:e oktober 2011

Sjumilaskogen

"Imorgonljuset och i skymningen traskar en liten björn genom en skog. Varför följde vi honom i spåren när vi var yngre? "
"Han är ju trots allt bara en Björn med Mycket Liten Hjärna. Men är hjärnan så kolossalt betydelsefull? Är det verkligen den som leder oss dit vi vill gå? "


"Eller är det inte alltför ofta den som skickar oss åt fel håll, då vi följer ekot av vinden i trädtopparna, som vi tror är verkligt, istället för att lyssna på rösten inom oss, som säger oss i vilken riktning vi ska gå?"


"Tao enligt Puh" kom ut på svenska i slutet av 90-talet. Fick den då som gåva av min bror. Den ligger i min hög av "uppslagsböcker" vid sängen. Bläddrar, tänker och inspireras när lusten faller på. 


A A Milnes Nalle Puh är fantastisk. Precis som Tove Jansons Mumintroll . Som barn var jag dock inte så förtjust. Det kändes ensamt och sorgligt på något sätt när böckerna lästes högt för oss barn. Som vuxen älskar jag dem. Mina barn har vuxit upp med Disneys kramgoa Nalle i klarorange. Vem blir inte betagen av Disneys mulliga sagofigurer.


Nästa gång jag är i London skall jag försöka hinna med en sväng till Ashdown Forest verklighetens sjumilaskog.


East Sussex, fem mil söder om London. Utanför en liten engelsk by, Hartfield, ligger Puhs och hans vänners skog. Läs om Puh i gårdagens SvD Kultur. 


"Inom oss alla finns det en Uggla, en Kanin, en I-or och en Puh."



"Om vi är förnuftiga, väljer vi Puhs väg."


" Som om det vore långt bortifrån, kallar den på oss med ett barnasinnes röst. Ibland kan det vara svårt att höra den, men inte desto mindre är den väsentlig, ty utan den kommer vi aldrig att finna vägen genom Skogen." ur Tao enligt Puh.


Puh, Nasse, Ru, Tiger, Uggla, I-or och de andra i sjumilaskogen skapar blomsterlust i "håningsfärger". Det enda förnuftiga. Puh-chict till hösten. 


Nu är det en annan skog som gäller för mig å mina vänner. Svampskogen!


Ha en riktigt skön själslig höstsöndag.

Iphonefoto: Sanna


torsdag 8 augusti 2013

En vit fantasi


Tänk så mycket naturen ger så här på sommaren. 


Vilken härlig källa till kraft. Jag finner både inspiration och kontemplation i mina skogspromenader.


Meditativt blomsterplock är gott för min själ. Jag går helst ensam egentligen. Jag vill ha tid. Sanna-tid. Stanna och plocka på mitt sätt - utan att känna att jag stressar någon annan som tycker att mitt blomsterplockande tar
 E V I G H E T E R. 


Jag hoppas mina flickor skall hitta tillbaka till det rofyllda - och den barnsliga glädjen - med att plocka blommor. Precis som när de var små barfota tjejer. Stor- som vi har på tillfälligt besök hemma-plockar blommor i trädgården. Blandar de sötaste buketter med kryddor och rosor som hon fyller i allsköns kärl. Förväntade och oförväntade. Hon börjar sakta känna blomsterbehov.


Timotej, vitklöver, ormbunke, smultronblom och kart, rölleka, gräs av olika slag.


Naturen ger och jag tar. Jag försöker vara försiktig med naturen. Vara en naturvän så gott det går. 


Försöker ge tillbaka det jag tar. Komposterar och källsorterar så mycket det bara går. Även om jag slarvar ibland. 



Jag vill att mina barnbarnbarnbarnbarnbarnsbarn också skall kunna plocka vilda skogsbuketter med sina mammor.


Och fylla gamla kärl som varit sina förfäders bruksföremål.


Blomsterhistoria.


Blommande sagor som berättas i generationer. 


En vit blomsterfantasi.