Värmande repris

torsdagen den 1:e december 2011

Sju Underverk

Världens sju nya underverk. Taj Mahal, Indien. Machu Picchu, Peru.
 Chichén Itzá, Mexico. Colosseum, Italien. Cristo Redentor (Jesusstatyn i Rio), Brasilien. Kinesiska muren, Kina. 

Och Petra. Jordanien. Petra finns på UNESCO:s världsarvslista. Ett "nytt" underverk sedan 2007.

I mars i år hade jag turen att få besöka detta makalösa underverk som byggdes av ett arabiskt nomadfolk, nabatéerna, långt före Kristus födelse. Tack snälla pappa.

När vandringen genom den smala bergsklyftan, Sikhen, nästan var till ända  säger vår lokale guide att vi skall ställa oss på höger sida av den smala vägen genom berget. Guiden är arkeolog och enormt intressant och fångande. Han bygger upp något, minns inte vad,  medan vi står där tryckta längs med bergets sida , till höger. Plötsligt utbrister han: -Take a few dance steps to the left!. Då dyker den upp, skattkammaren, Al-Khaznah, i öppningen. Jag tappade andan och blev helt mållös. Det är svårt att fånga känslan, skimret och mäktigheten i Petra med en kamera. Det är verkligen en plats som måste upplevas.

Petra var en knutpunkt för handel mellan Arabien och Medelhavsområdet. Helt skyddat av de kringliggande bergen gjorde Petra närmast ointaglig. En av historiens mest skyddade städer.

Petra hade under sina glansdagar, runt Kristi födelse, cirka 3000 invånare. Efter en rad jordbävningar på 12-1300-talet kändes inte staden trygg och de flesta invånarna lämnade Petra. En och annan lokal beduin blev kvar under en tid. Petra "glömdes" helt bort under flera hundra år och upptäcktes igen 1812 av en upptäcksresande från Schweiz. 

Petra-området är enormt. Vi hade behövt minst två dagar till för att kunna utforska Petra närmare. Nu hann vi bara skrapa på ytan. Min pappa var där för tredje gången och tyckte väl att han täckt in det mesta med detta besök.

Monumentala tempel, kungliga gravar, kolonner, gravstenar, vattenkanaler, praktfulla trappor, bad, marknadsplatser, hus, gator av sten. Vår guide berättade om Petras spännande historia och vi försökte föreställa oss hur det kunde sett ut. Ibland vore det trevligt med en tidsmaskin för en kort resa tillbaka i tiden.

En amfieteater uthuggen i sten för flera tusen åskådare. Vilka skådespel sattes upp? 

Vacker gammal mosaik. Romarna var här.

De konstnärliga fasaderna till gravarna och templen mejsaldes direkt i berget. Uppifrån och ner. Byggnadstekniken och arkitekturen var fascinerande.

Bergets färgskiftningar liknade en regnbåge i solen. 

Som på de flesta av dessa fantastiska platser finns det en liten baksida. Krims-kramsförsäljningen. Små barn som flockas runt turisterna för att sälja vykort, små försäljningsstånd där det säljs alabsterägg, arabsmycken och annat" typiskt" arabiskt. Dyrt i jämförelse med Aqaba. Man gör som man vill såklart, men jag brukar undvika dessa turistfällor.

Vägen tillbaka genom sikhen kan kännas lång när man skall lämna Petra. Det går att ta sig med häst och vagn.

Eller en och annan åsne-taxi.

Jag rekommenderar promenaden om man mår bra. Det var helt sagolikt och magiskt.

Vet inte vad som berörde mig mest med resan till Jordanien. Barndomsminnena, känslan, musiken, klädseln, dofterna, maten, solen, värmen, familjen, nätterna, färgerna.

 Har försökt i omgångar fånga Jordanienresan i en blomsterbukett. De varma färgerna från öknen, Petra, solnedgångarna eller de färgstarka färgerna från magdansösernas fantastiska klädsel, beduinernas tältmattor, kamelernas täcken och toffsar.

Jordanien är verkligen ett land att återvända till.

Ett långt varmt inlägg första december. Jag tycker om värme och sol. Visst är det vackert med snö till jul och nyår och så. En och annan vintrig bukett funkar också. Men älskar solen och spännande nya resor att inspireras av. 

Ha en skön varm torsdag.