En sanslöst besynnerlig dröm väckte mig på en grekisk ö. Måste varit något av ett värmeslag.
Hade varit och klagat på dålig service och trötta miner på SATS i mina hoods. När jag klev ut, ångande av viss irritation, var jag på Söder. En ovanligt brant och lång Götgatsbacke. Tunnelbana eller promenad tillbaka hem. Uppför eller nedför. Valde nedför. Längst ner i backen springer Tage Danielsson emot mig på sitt Släpp-fångarna-loss-sprattlande-sätt med öppen famn. Springer mot den famnen, Tages armar var ovanligt långa. Råkar på något vis fälla och samtidigt rädda Tage från att falla rakt ner i gatstenen med sitt rödhåriga huvud med vit hatt. Vilken tur. Han log. Ville ha mitt nummer på en lapp. Försökte gång på gång skriva: Florist, Sanna, nummer med en tjock guldpenna. Det flött bara ihop till något oläsligt. Fick låna en svart penna av något suddigt ansikte. Likadant med den pennan. Tage säger att han har ett bra minne och får mitt nummer. Så vaknar jag.
Floristen med stjärnstatus "jagar" kunder nattetid. Sanslös och besynnerlig. Syster skrattade glatt och vi analyserade leende. Hade gärna haft Tage som stamkund och bekant. Uppvuxen med mina föräldrars Hasse och Tage. Många gemensamma dubbelvikta familjeskratt åt deras påhitt.
Happy Times.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar