torsdag 1 september 2011

Sublimt

Jag har en fascination för svartvitt foto. Det är något sublimt över svartvitt. Stort och själsligt. Svårt att beskriva. Ett foto i svartvitt har lätt att fånga mig, Ta tag i mig. Jag ser nyanser. Jag ser färg. Jag blir hänförd av ett riktigt konstnärligt svartvitt fotografi. Jag kan jaga genom en väldigt stor stad efter en specifik fotobok. Om det är svartvitt.



Bruce Weber är en enastående modefotograf och jag fullständigt avgudar hans svartvita fotografier.


 Han är världskänd för reklamfoto för bland annat för Calvin Klein, Ralph Lauren och nu senast Abercrombie & Fitch. Han har filmat musikvideos. Pet Shop Boys.

Minns någon Obsession. Parfymen. Alla skulle ha den. Jag hade den.

Vem vill glömma Marcus Schenkenberg för Calvin Klein.


Grekisk gud 1985. Klassiker.  

Mina flickor har samma fotointresse som jag.
Eller är det något annat som lockar med Abercrombies kläder och reklam.

Bakgrundsbild på telefonen. Undrar om det är det sublima som lockar mina döttrar.


Mitt första möte med Bruce Weber och hans fantastiska fotokonst var på en fest i Los Angels på sent 80-tal hos dansk kille som pluggade möbeldesign någonstans i City of Angels. Den första "coffeetable-book" jag mötte. Tror knappt ordet coffeetable-book var uppfunnet. Där låg den!

På hans soffbord. En kista han hittat i Tijuana, Mexico. Härligt sliten, riktigt doftade vilda western och John Wayne. Jag blev betagen. Av bordet. Av omslaget. Direkt. Kunde inte släppa denna bok i tankarna. Fingrade på den då och då. Känsla av en bok.




Den danske möbeldesign studerande hade en så så ursnygg lägenhet. Mycket av det jag möte hos honom då finns kvar hos mig idag. Svartvitt foto och Bruce Weber. Hantverk, dörrar, mångkulturellt och kohud. Och världens godaste strawberry daiquiri! Min första drack jag hos honom. Efter det har det blivit många, men ingen lika god. Kan ha varit det runt omkring som förhöjde smaken på jordgubbarna från Sunny California. Vad vet jag.
  


Festens  värd hade köpt Bruce Webers fotobok i en bokaffär i Westwood. Jag körde dit veckan därpå. Slut. Slut överallt, enligt bokaffären. Den hade bara tryckts i 5000 ex 1983. Blev helt "devastaded". Nu började jakten. Skulle bara ha den till varje pris. Tillslut fick jag tag i förläggaren.


 Han hade 2 ex kvar och de var inte till salu. Oh, no. Han blev väl lite rörd över hur ledsen jag lät. För jag vet inte vad som hände men han fattade tycke för mig och hur jag mötte boken. Att jag blivit förälskade i den osv.


Jag fick köpa den! Wow. Var så himla lycklig. Redan samma kväll körde jag hem till förläggaren. 20 mil fram och tillbaka.Peanuts tyckte jag då. Förläggaren var urmysig och öppenhjärtig. Generös och givmild.  Boken blev min. MIN. Jag älskar den. Har den alltid framme.





Googla Bruce Weber. Njut. Önskar att ni blir lika fångade som jag. Det finns en otrolig närvaro och något väldigt intimt i hans foton. Kolla in hans foton på Madonna på 80-talet. F A B U L O U S



.Bilderna är tagna med iphonen direkt ur boken. Svårt att förmedla den rätta känslan med sådana foton. Ingen Bruce Weber direkt.....men nästan. Jag gillar ju också leka enkelt med mina bilder. Ord och text förhöjer!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar