Vilka dagar vi har haft.
När det varit såhär vackert kan jag också njuta av vintern.
Extra njutningsfullt blev det i mina "Child-Hoods" i Roslagen.
Inte ett moln på flera dar.
Solen har strålat och strålat. Mot min pappas husvägg har det varit 27 grader. Helt underbart.
Ett fruset Ålandshav har bjudit på ett särskilt skimmer. En daglig stund vid havet har varit ett måste.
Tid för tanke. Tid för reflektion. Tid för funderingar. Tid för varandra. Tid finns det mycket av när vi är i Roslagen. Underbar tid. Betydelsefull tid.
Vovven älskar också Roslagens famn. Såhär års är det väldigt tomt runt om och han får springa fritt. Här stannade han till och undrade var hans smultronäng tagit vägen. Inga vilda blommor och högt gräs att hoppa och gömma sig i. När chocken hade lagt sig fick han fart i tassarna och rusade fram och tillbaka över snön. Även om jag nu inte är någon vinterdam, måste jag ju erkänna att varje årstid har verkligen sina höjdpunkter. Det är bara det att denna vinter varit så himla lång för mig.
Dessa sagolika vinterdagar jag och liten (+vovven och morfar) har haft i Roslagen. Skall jag komma ihåg när andra kommande vinterdagar känns tröga. Det finns ljusa årstidsögonblick att kompensera de mörka med. Med tankens kraft funkar det mesta. Det gäller bara att komma ihåg. Det är bra fint med våra telefoner iallafall. Inget är mer än ett klick bort. Säger kvinnan med 7562 bilder i iphonen :)
