Februari

Äntligen en ny dator! Nu väntar ett arbete med att flytta över, rensa ut och sätta ny fart.

Jag har inte riktigt känt för att skriva här i mitt blomsterrum i rymden. Det har varit en tid av tanke och reflektion över mitt fortsatta bloggande.

Sannas Värld har varit mitt andningshål när jag känt mig kreativt frustrerad i världen utanför. Det är inte alltid jag får utlopp för allt jag vill dela med mig härute i den vanliga världen. Jag är min egen och skapar utifrån det. Jag möter ofta de som tycker att en alltför färgstark, spretig, påhittig blomsterrebell -som jag- kan vara lite mycket.

Men vet ni !? Det gör mig inget. Jag spränger ramar och gränserna hur mycket jag vill. 

Även om jag ibland kan känna mig  ensam. Vissa gånger får jag kämpa med mig själv för att inte ta det personligt när det känns som att jag inte för utrymme och gehör för mitt konstnärsskap. Som ett irriterande "honings-bi" kan jag komma med underbara idéer -i mitt huvud iallafall- lika snabbt som bina byter blomma. Jag fullständigt älskar att dela med mig och inspirera till att tänka nytt. Både till blomsterkollegor och annat löst blomsterfolk. Jag vill helst alltid ligga steget före. Våga lite extra. Dock vet jag att jag är ute lite för tidigt med min framtidskänsla som kan verka störande för mer konservativt tänkande blommänniskor. 

Här i min lilla cybervärld av blommor kan jag vara mig själv. Spränga varenda ram om jag får lust. Stiga utanför varenda blomsterlåda om jag känner för det. Skriva vad jag vill. Inspirera hur jag vill. Visa vad jag vill. Det är enormt befriande. Jag är så tacksam att jag fortfarande har de som kommer in och kollar av även om jag inte varit aktiv på länge. 

Dock finns det ju mycket att läsa om och om igen. Det jag skrev om när jag började för 4 år sedan har ju blivit aktuellt idag. Jag har blomstermissionerat för både det ena än de andra. Nu säljer jag gula buketter som aldrig förr och amaryllis finns i butikerna både på lök och snitt!! Amaryllis har jag kämpat för i 8 år efter en sagolik blomsterresa i Paris med underbart likasinnade blomsterfolk. Hipp Hurra säger jag! 

Hörrni mina blomsterhjältar. Tusen tack för att ni vill plocka blommor med mig, läsa om mina ibland förvirrade blomsterspaningar och att ni bara är här och delat min värld av växtkraft. TACK. Så med ny dator och i knät och förhoppningsvis lite tid över har jag en del som jag önskar dela med mig av till er fina blomsterföljare. Det som snurrat runt mig den senaste tiden.

 Första måndagen i februari bjuder jag alltså inte på en Re-cyber Monday utan lite vackra bilder av min Väddöträdgårds vackra förgänglighet i november. 

Blomsterkärlek/Sanna