Blomstertrots

Att få gästspela igen på Zetas Trädgård under blomsterhögtrycket i maj och juni 2014 har varit alldeles underbart.

Mina kollegor och den ständiga pågående blomsterrörelsen är en vitaminkick för min blomsterperson. Jag lär mig så otroligt mycket dag

Ingen dag är som den andra. Ibland kan jag bli en aning svältfödd på rent blomsterskapande men då kommer ett litet tillfälle och där mina  flinka blomsterhänder får vara med på ett hörn.

Något opretentiöst som att få lägga några enkla ätbara pelargoner på en doftande nybakad pelargonkaka kan räcka.

För mig är blommor små konstverk. Jag vill helst måla och flyta på en blomstervåg hela dagarna. Att då befinna sig i en sagolik blommande miljö som Zetas Trädgård får min blomhjärna att gå på högvarv. jag vill så gärna dela med mig av mina idéer och inspiration som dyker upp där inne. 

 Att få kreera med smått och blommigt gör mina dagar till glädje. Då och då tar jag mig friheter när jag är på Zetas. Lite i smyg skyltar jag på liten yta med något som sticker ut och som jag tycker förmedlar något lite extra. Ett blomsterdrama. Det kan uppfattas som lite uppstudsigt men jag "måste" få utlopp för min passion och lust. 

Mina stora och huvudsakliga arbetsuppgift i år har varit på "småblomsavdelningen" dvs sommarblommorna- de annuella skönheterna. Det innebär till en stor del försäljning, påfyllning, vattning, bärande och i år väldigt mycket flyttande in och ut - för att maj bjöd på minusgrader var och varann dag. Absolut inget fel i det men ibland får jag skaparabstinens. 

Då har jag förstås turen att dagligen få kunder som vill ha tips, råd och idéer till sina krukor och lådor för balkonger, verandor och uteplatser. Jag haffar dem direkt!  Dessa stunder och kunder är ljuvliga och inspirerande. Jag älskar att få de där leendena och klapparna och ibland till och med kramarna efter vi jobbat fram något alldeles fantastiskt tillsammans just för deras utemiljö. Att få en kram av en kund är så makalöst förbluffande. Det händer då och då i mitt frilansande men inte så ofta som på Zetas. De där klapparna, skratten och beröringen ger mig sådan styrka i mitt dagliga arbete. Sådana dagar har jag för de mesta i finsmakarens trädgård och av den anledningen längtar jag till jobbet varje dag. Och av den anledningen saknar jag Zetas nu.

På Zetas är det alltid något på G. Det skall fixas lite extra för olika typer av små och stora event. Föreläsningar, marknader, boksigneringar och annat avlöser varandra under hela året. Håll koll på alla årets händelser på Zetas hemsida här. 

 En solig dag på försommaren var Micael Bindefeld på plats i trädgården för att signera sin nya bok. Det är för övrigt en urfin bok.

 Perfekt sommarpresent. Jag har hittills givit bort 3.

Vid dessa happenings kan jag nästan undra om mina kollegor/chefer kan läsa av mig. Att de känner på sig att jag får ett visst lugn av att få göra något litet utöver mina "vanliga" arbetsuppgifter. "Att om Sanna får utrymme för sin blomsterlust och konstnärliga skapande blir hon liksom ännu mer happy". 

Det är då jag får plocka en bukett med pelargon och sedan plocka isär. Så lätt stimulerad är jag.

Någon gång kan jag tappa bort mig själv och vill så gärna vara med när mina duktiga kollegor skyltar om. De är snälla och förstående. Jag blir väldigt lätt engagerad av en liten fråga om vad jag kan tänkas ha för tycke och smak. Framförallt de ögonblick jag kan känna mig kreativt understimulerad. Jag kommer på mig själv och ber om ursäkt. Men kan ändå inte låta bli att lägga dit något i förbifarten som ett vackert dahliahuvud som trillat. ;) Lite snällt blomstertrots. 

Jag skickar en varm sommarkram till min fina kollegor på Zetas för deras underbara personligheter. För att de får mig att skratta dagligen och för att de lär mig något nytt och för att de låter mig få en viss blomsterfrihet.