Små ord

Tillit. Vårvinter. Omtanke. Skir. Vemod. Ingenting. Ömhet. Sommaräng. Dagsmeja. Gård. Rätt. Blunda. Skymning. Vimmelkantig. Uppehållsväder. Ohemul.

Svenska Dagbladet skickade en förfrågan: Vilket är svenskans vackraste ord? 

Jag älskar ord. Små som stora. Långa som korta. Enstaka som flera tillsammans. Det kan vara betydelsen lika mycket som det kan vara känslan och smaken av stavelserna i munnen. Eller hur det ser ut i en sammanhängande text. Rent visuellt kan ett litet ord vara ofantligt vackert. Framförallt ett handskrivet ord. Som med möda och omtanke är skrivet med den finaste stilen som den skrivande kan. Då blir ord som kram, puss, kraft, kärlek, tanke, vacker, söt, älskar  fyllt med så mycket känsla och mening att jag kan gå sönder lite grann.

Skönhet. Sagolik. Smultron. Sommar. Sötma. Strand. Snudda. Själ.Sublim. Solnedgång. Skrik. Skavank. Sus. Simma. Snöflinga. Sanslöst. Snubbla. Sakna. Slumra. Sötnos. Saft. Saga. Sakral. Sakta. Samtal. Sova. Sant. Sensuell. Sol. Sex. Simplicity-nu är det förstås inte ett svenskt ord men jag fullständigt älskar det ordet och smaken. Jag tycker om ord på S. Sssss. Det är något särskilt med just dessa ord. De känns i tungan. Kittlar i gommen. Svischar till i öronen. Rusar lite extra i hjärnans talcentrum.

Ord har en magisk kraft. Jag lever för dem. Samlar dem. Skriver ner dem. Delar med mig av dem. Inspireras av dem. 

Ord fyller mig. Ord som beskriver, ger kunskap, uttrycker kärlek, ger tröst, framkallar ilska, lockar nyfikenhet, retar kreativiteten, snuddar hjärtat. Men ändå väldigt svårt att välja svenskans vackraste ord. 

De vackra bilderna är från min Sri Lankaresa i våras.

Söta tankar/Susanna