Stund av närvaro

Sitter i en stol, i solen mellan skog och hav med en bok.


"varje ögonblick innebär en möjlighet att förbättra livet, att få en ny strålande idé, ett tillfälle att tänka om. Och hur jäktade vi än är, ger varje ögonblick oss en möjlighet att känna en djup, stilla ro"


Har kommit av mig. Blev riktigt "nära" Lars-Eric Uneståhl för 6-7 år sen. Vi hade en date 14 minuter om dagen. Så himla "nice", nådde liksom en ny dimension i livet. En mycket bra relation, en sån där man växer av, ni vet. De senaste året har det varit alltför sporadiskt mellan oss. Hmm. Vi som hade kommit så långt....till mental tuffhetsträning. Kanske var det just det, blev lite komplicerat...dåligt tålamod från min sida. Lars var enträgen och guidande. Lugn. Om å om igen. Han fick mig inte dit han ville. Jag tappade lusten. Hmmm.
Kom på att jag verkligen saknade honom, mycket! Vi börjar om tänkte jag för ett tag sedan. Han fanns där som vanligt bara. Så vi har börjat från början. Muskulär avslappning, självbildsträning, målbildsträning. Jag har hittat tillbaka till vårt mentala rum. Det är helt underbart. Även om jag somnar ibland...så vaknar jag både pigg å avslappnad när han väcker mig å försvinner. Vilken kille.


Nu fann jag en ny i bokhandeln, tänkte jag kunde köra dubbelt. En snabbis. I bilen. I hissen. På väg till jobbet. Bara en minut. En ynka "grundminut". Fantastiskt. Så nu blir det att öva.


Meditation är övning, övning, övning. Plus tålamod. Andas.


Varför tankar på en stunds närvaro idag? Jag har en känsla av nalkandes höst som jag försöker få bort. Det är bara sista juli!! Hela augusti är sommarmånad, eller hur?
Vill behålla sommarkänslor, solvärme och sommarskönt i själen, i kroppen, i ådrorna.
Jag vill behålla skratten och festen från igår. Så ,så urmysigt. Vilka härliga människor det finns.
Vill bearbeta alla mina funderingar om livet i allmänhet och Norge i synnerhet.


Meditation är coolt. Befriande.


P.S L-E Uneståhl är pyskolog som arbetat med elitidrottare. Forskat i mentalträning. Tråkig röst säger de som jag tipsat att meditera med honom. Jag finner den lugnande. Jag fokuserar på det han säger. Rösten är en bisak.
Vi gillar varann, jag å Lars. Om
Ni behöver å vill testa honom. Du får ju välja ditt mentala rum alldeles själv. Helt fritt. Tänk er en härlig blomsteräng à la Alice i underlandet. Där man faktiskt kan ligga å softa på vallmons kronblad...som sagt helt fritt. Underbart. D.S


Ha en skön söndagskväll

Svåra händesler

Läst och tittat på nyheter. Pratat. Ändå är det fortfarande svårt att förstå att det som hände i Norge är på riktigt. Ogreppbart. När bilder strömmar ut ur tv-apparaten är det som en film. Som "nine/eleven". Ser det gång, på gång och förstår inte.- Är det på rikigt?

 Har befunnit mig nära Norge. Hamnen har varit full med båtar från Norge. När allt hände kändes det över hela ön.  Det var inte som vanligt. Flaggor på halvstång. Det var dämpat och det hölls tysta minuter för våra grannar. Tungt och sorgligt.

 

Blickade ut över havet påväg hem igår. Solens strålar glittrade som små stjärnor i havsytan. Som stjärnor på himmelen. Tänkte att de var de som miste livet som glimmade till en stund. Töntigt!? Möjligt. Stuntar i det. Jag känner med dem som förlorat sina nära. Det kom så nära. Jag har också tonårsbarn. Det värsta jag kan tänka mig är att förlora. Det här är ju så vansinnigt och så totalt onödigt. Illdåd. Vrede. Maktlöst.

 

bild

Himmel. Hav. Blomsterhav. Blomstertröst.

SVD

Funderar på Yoko Onos fantastiska konstinstallation "Wish Tree". Vore kanske något för Utöya när det är dags att återvända.  Ett minnesträd. Ett "Hello and Goodbye Tree". Ett träd för hälsningar och minnesord. Till dem som miste livet. Ingen sista hälsning utan återkommande hälsningar i vackra band. Alltid. När man känner för det. Med vinden sprids orden vidare.

Hello and Goodbye. "You say goodbye I say hello"

Berlinpromenad. Ord-på-tråd längs med vattnet. Gillar tanken. Gillar orden.

Svåra händelser och ändå går det vidare. Men vi samtalar vidare om Norge. Viktigt. 

Ikväll är det fest. En av min systers bästa vänner har blivit frisk. Ung och tapper har hon kämpat och besegrat en sjukdom.  Nu vill hon bjuda alla sina vänner på en härlig fest för livet. Ikväll firar vi med henne och för henne. Livet! Funderingarna är många och de slår knut på varandra. På riktigt.  

Vattenbilder: S. Westien

So seventies...

Minns faktiskt inte när jag frossade i smultron som jag gjort i sommar.

Det måste varit "way back"! Typ 70-talet!

Smultron plockas fortfarande i samma emaljmuggar med hjärtan. So Seventies!

Alltså ett urhärligt barndomsminne. Smultron på strå är fint på bordet innan gästerna får stoppa de sagolika bären i munnen.

De goa runda salt å pepparmunkarna hänger fortfarande mé de mé.

foto: S. Westien

Sötnosar

Iphonebild av Svd kultur. Filmen Bridesmaids.

Blommorna kan man ha i håret. I handen/famnen kan man ju ha något annat....som sötnosarna på bilden. Det är bara fantasin som sätter gränser. I det här fallet kanske utrymme, engagemang, diciplin och en droppe tålamod. Men det är ju inte på riktigt....

Sharing

A warrior of light shares his world with people he loves.


He tries to encourge them to do the things they would like to do but for which they lack the courage; at such times, the Enemy appears holding two wooden signs in his hand.

On one sign is written: "Think about yourself. Keep all the blessings for yourself, otherwise you´ll end up losing everything"

On the other sign, he reads: " Who do you think you are, helping other people? Can´t you see your own faults?"

A warrior of light knows that he has faults. But he knows too that he cannot do his growing alone and thus distance himself from his companions.

Therefore, he throws the two signs to the floor, even if he thinks they may contain a grain of truth. The signs crumble into dust, and the warrior of light continues to encourage those nearest him.

P. Coehlo

Foto: S. Westien

Schysst grönt

Har en sådan fantastisk tur. På sommaren kan jag vara sakletare i flera hus. Några som tillhör mig på ett eller annat sätt där har jag väl i stort sätt koll, på vad som finns i lådor och skåp. Men ibland glömmer man ju. Sedan har jag möjlighet att hitta övergivna oanvända skatter i hus som inte är mina. Pappas sommarhus och i svärmors sommarhus. Olika kuster. Olika på alla sätt. Det de har gemensamt är att de är små guldgruvor för mig som tycker om att göra fint till fest och vardag. Inget år är det andra likt även om platsen är densamma.

Schysst skönt, grönt, retrochict på västkusten 2009.

Foto: S. Westien

Sött som spunnet socker

 Dessa näbbar är som små dekorerade sockerkakor. Hårkransar till bröllop är verkligen sött. Sött. Sött. Sött.

Bild och inspiration här.

Sorg

" I sorgens trädgård spirar tröstens blommor"

Foto: S. Westien

Sommarbox

Nu är det verkligen högsäsong för box. Åtminstone för några av oss i familjen. Det är så himlans mysigt att krypa upp i soffan och koppla av. Liksom bara njuta. Känna hur man inte behöver tänka på någonting. Bara bli underhållen.

Jag menar givetvis dvdboxar. Vad trodde ni? ...På sommarkvällarna när myggen jagar in oss utifrån ser jag och tjejerna genom gamla och nya serier.  Mad Men, Heroes, Prison break, Weeds. Sex and the city å Vänner kan ses många många gånger. Vi tröttnar inte på just dem.  Hmm, ja vi gillar boxar. Vi gillar att välja själva. Vi är dåliga på att följa serier på TV.

Regniga dagar har vi legat skavfötters i stora soffan och slukat True Blood season 2. Tycka vad man vill om blodtörstig vampyrhysteri, men den funkar. Skruvad, bisarr och fantasifull. Amerikansk, visst. Moralkakor, absolut. Whatever, vi har satt tänderna i Sookie, Erik och Bill.

 Denna säsong innehöll dessutom ett stundande bisarrt skräckbröllop, ordagrant. En vacker maenad väntar på att få gifta sig med Dionysos (Boxvinernas gud;). Som här förknippas med djävulen. Vet inte riktigt om det var så i mytologin. Fest och vin var det. Men något djävulskt? Vet inte. Annat en jävligt livliga partys.

bild

bild

Bland blod, skräck, sönderslitna köttstycken och märkliga varelser är blommorna något lugnande bekant. Hårblommorna som en form av stand-in brudbukett. Det är sagolikt vackert även på en skräckinjagande maenad.

Inspiration finns överallt!

 Season 3 väntar på oss.

Samma bukett

 Gillar att flytta saker. Det görs nog dagligen. De som iakttagit mig (i smyg) har berättat  hur jag fixar, flyttar lite hit och lite dit. Går en bit ifrån, granskar, går tillbaka och flyttar till vänster, höger eller tillbaka, ...eller tar bort. Har hört att jag håller på länge. För mig försvinner tiden. Är nog här och nu när jag" håller på". En sorts pyssel-terapi.

Var sak har liksom sin plats. Olika dagar.

Samma bukett på olika ställen. Olika dagar.

Jag är faktiskt inte pedant, vill bara att det skall vara perfekt...det rör sig om millimeter. För att få känslan av naturligt slarvigt. Vårt hem är precis just så "naturligt slarvigt" med några änglatofflor i hörnen.

Foto: S. Westien

Sitta Still

Sommarmeditation.

Foto: S. Westien

Sant

Simmerska möter furste.

Bild

Sagor blir verklighet. Gång på gång. Hoppas snart på prinsbröllop i Sverige.

 

bild

Söt bukett i flera nyanser av vitt. Kompakt, stram och droppformad. Vit fresia, liljekonvalj (inspirationskälla till klänningens broderier), dendrobium (orchidée).  Uttrycket passade perfekt till Armaniklänningen och dess kristallbrodyr. Men så hade Giorgio ett finger med i designen. Helheten skönt perfekt.  

En brud i lyxförpackning.

bild här

Charlene är snygg till och med när hon gråter.

Vilka härlig blandning av gäster. Kungligheter från när och fjärran, modeskapare, skidåkerskor, skådespelare, modeller....personligt. Bra där, Furst Albert och Charlene.

bild

bild

Hade gärna varit gäst i Monaco. Iallafal en fjäril i de vackra blomsterarrangemangen ( "fluga på väggen" hade liksom inte passat). Uppklätt och snyggt. Monaco-chict.

Flera av "sagobilderna" hittar du här.

Sydafrika

Vilken wedding cake!

50 kilo jordgubbar!

2000 ätbara blommor!

WOW.

Bild

Fin symbolik med Sydafrikas nationalblomma. Protea.

Små stressigt. Trots Schema.

Även om man ligger helt i fas. Är förberedd. Så blir det ändå små stressigt. Igår var jag verkligen strukturerad. Hade ett schema. En plan. 

Jag hade ju en plan. Ett schema!

 12.00: hämta yngsta flickan från knappt 3 veckors "konfa-läger".( Det har varit tomt utan vårt yrväder..och tyst.) Det gick bra. Tiden 12.00.

Där försvann schemat. Det var en mycket mysig och god lunchbjudning uppdukad. Med mat fixat av ungdomar och ledare. Jag hade inte riktigt förstått det.

Sedan varm och djup kramfest. De hade haft det underbart och lärorikt på Lillsved. Präst och ledare har gett ungdomarna härliga veckor. Fick uppleva en känslosam stund som kändes in i hjärtat. Vi hade en rätt sorgsen tjej i bilen påvägen hem.  Det gjorde liksom inget att min plan blev förskjuten.

Väl hemma var jag strukturerad. Plockade blommor(trädgården är ju i blom, bara att använda). Klematis, rosor, lavendel och funkiablad. Gjorde i ordning och ställde fram. Följde min plan, även om schemat rent tidsmässigt var körd.

Önskan var afternoon-the. Konfirmationen skulle sluta vid 16.00. Perfekt med 4 o´clock the. Blomster i kaffeservice och karaffer. Silverljusstakar, silverfat och annat fint.

Allt kändes bra när jag väl kom i säng. Satte klockan på ringning tidigt. Vaknade ännu tidigare.

Plockade bär och frukt i trädgården. Dukade. Gjorde sandwiches och tårta. Följde schemat och planen. Men ändå blev det små stressigt....konstigt det där med tid. Svårt med tidsscheman...iallafall i min värld. Tidsoptimist.

Happy end. Trots allt. Kändes på något sätt himmelskt. Fantastisk konfirmationscermoni. Underbar präst, fylld kyrka och fina tal av ungdomar. Sedan dricka te under körsbärsträdet i solen.  

" I´m not very religious. I´m spirituell."

P.S återkommer med konfirmationsfesten vid ett senare tillfälle. Lite små stressigt nu...måste sova.

Godnatt.