Re-cyber! Jag har ej glömt Er - jag har bara fullt upp i min blomstervärld här ute irl.

onsdag 13 november 2013

En blomsteraffär från förr

Mushuset genomgår en ganska omfattande renovering för tillfället. På jakt efter gamla bilder, ritningar och annat hittade jag en hög med bilder från en blomsteraffär från förr.

"Min" butik. Det var så längesen. 

Vårt (jag och min kompanjon) koncept var helt unikt då - på 90-talet. 

I en gammal anrik cykelverkstad öppnade vi en jordnära blomsterfabrik.

De fyra elementen var hela tiden närvarande. Det var vår affärsidé. Vårt fokus.

Vi integrerade  trädgårdskänslan med den "vanliga" blomsteraffären.

Vi hämtade vår inspiration från vår stora blomsterguru Tage Andersen och en favoritbutik som idag inte finns längre. NK Gardening.

Vi slog våra kloka blomsterhuvuden ihop och skapade en underbar och helt unik atmosfär.

Koppar, järn, zink, korg, äppellådor, jord, pinjebark, leca, ärgad, gammalt, nytt ärvt, fyndat, slitet, ruffat, mossa,betong, cement, grovt, skirt, sand, sten, eld, vatten och massor av syre.....

 Råmaterial och känsla som - fortfarande - följer mig än idag.

Vi hade ingen enorm budget till att börja med. Vi rollade bara över de rustika operfekta väggarna i den gamla cykelverkstaden med vit billig färg. Kopparrör och annat fick synas. Industrivintage redan då.  Vi använde oss av gamla slitna råa golvplankor som vi byggde hyllor, bänkar och bord av. Det smått historiska materialet kom från en fastighet i Gamla stan där min kompanjonskas vän höll på att riva och renovera.

Gamla skåp, dörrar, fönsterluckor och annat hopplock från nära och kära fick bli & vara stommen i vår hantverkslokal. Känns ganska 2013 ;)

Våra egna blomsterarrangemang var naturnära. 

I milda toner och i skogs-och trädgårdsnära material.

På slutet av 90-talet drabbades vi även av odlingsfeber. Vi använde oss av frukt och grönt på höjden och bredden. Våra kunder blev helt lyriska.  Nästintill hysteriska av ha begär. 

Tror att varenda bord pryddes av våra köksnära arrangemang i sliten terrakotta. Potatis, vitlök, rödlök, morot, lime, äpple, blomkål, rödbeta, citron, kålrot, broccoli, apelsin, gurka..... Allt gick att använda i vårt skapande.

Till och med lakrits. Och vem visste då att lakrits skulle bli det nya för en finsmakare. :) Vi hade verkligen otroligt kul. Vi lekte. Flöt med känsla. Tänkte utanför ramarna.

Då var det unikt. Med en blomstrande pumpa.

En riktig klassiker där jag bor är Milleskrukan. Designad av Carl Milles på 1920-talet.

Många ger bort denna anrika kruka. Vi skapade var och varannan vecka i dessa superfina krukor. Visst andas dessa alster 90-tal!? 

Sorgens blommor finns alltid närvarande i en blomsterbutik. Jag minns den här skapelsen som jag formade till en stamkund vars föräldrar avlidit under samma vecka. 

Tycker fortfarande att kransarna var enormt vackra. Kärlek och omtanke. Symbolisk.

Ikebana a la Greenhouse. Elementen var med oss hela tiden.

Vi höll oss till vår affärsplan. När vi började spreta, som kunde hända ibland, läste vi genom vår affärsplan och "hittade" tillbaka.

Vår grundplåt var den gröna växten. Men vi ville förhöja vårt koncept och göra affären till något alldeles extra. En boutique som stack ut från mängden. Vi plockade in egna produkter som inte fanns någon annanstans - då. Vi inledde samarbeten med keramiker, konstnärer och silversmeder som gjorde vår butik ännu mer outstanding. Ännu mer lockande. Dock så skulle varje produkt ha en anknytning till det vi jobbade med eller knyta an de 4 elementen. Keramiken gick att använda till planteringskärl eller vaser, konsten hade en touch av natur-liga väsen, smycken var utformade till blommor och blad. Vi försökte hela tiden hålla vår gröna tråd. Det tror jag var/är viktigt. Att man inte håller på med för många saker samtidigt. Man ska koncentrera sig på det man är bäst på. Lägga sin energi och fokus där, sedan kan man alltid förhöja sin produkt med andra ting. Men de sakerna får aldrig ta överhanden. Skymma din grundidé. Jag är allergisk mot blomsterbutiker som säljer allt från kläder till livsmedel t.ex. Var sak har sin plats och expertis. Tycker jag iallafall. Förlåt om jag trampar på någons tå nu.

Varje vecka dukade vi vårt rustika träbord med olika lekfulla material. Här fanns inga gränser. Fantasin har inga som helst gränser - bara möjligheter. Vi sprängde barriärer med våra galna, roliga och väldigt opraktiska dukningar. 

Billiga material som vi samlade, lånade eller köpte fick vara grunden. Vi ville stimulera och väcka ett dukningsintresse. Även till vardags skulle det vara fint med det lilla extra på bordet. 

Kunderna var alltid jättenyfikna på vad som skulle kunna tänkas hända i vår butik vecka efter vecka. På så sätt höll vi kundflödet igång. De gillade vår konstnärliga miljö med jord på golvet och ständigt pågående projekt.

Lidingö Greenhouse var en oas med sin helt egna stil- då. Nu i efterhand vet jag många som var i vår lokal och smög. De inspirerades av oss. Inredningstidningarna var hos oss och lånade rekvisita,  diskuterade idéer för inrednings- och inspirationsreportage. Vår lojala kundkrets tyckte det var som att besöka Tage Andersen i Köpenhamn. Greenhouse var långt ifrån i jämförelse men vi kanske hade fångat en essens, en bit av den danska stämningen. Fina komplimanger som jag bevarar idag. Vi bjöd på oss själva och vårt konstnärskaos. Greenhouse förmedlade en skön grön ton.

Jag har alltid gillat att inspirera. Det är liksom mitt "mission". Jag är ganska modig och vågar gå min egen väg. L-Ö Greenhouse var ett resultat av två blomstigar som korsades. Det fanns en och annan runt omkring oss som inte trodde på vår idé när vi startade från skratch i ett "källarutrymme". Men det visade sig vara helrätt! En Trendsättare. Min f.d kompanjonska driver rörelsen i egen regi idag och har satt sin prägel på affären från förr. Min essens, avtryck och konstnärsskap har för längesedan suddas bort för någons annans. 

Vad som hände med mig? Jag var tvungen att hoppa av efter några år. Mitt familjeliv kom i kläm. Mina tjejer var alldeles för små. Min yngsta var 2,5 när vi öppnade och min äldsta skulle precis börja skolan. Det var helt fel tidpunkt i mitt liv. Det var ett väldigt tungt beslut att fatta just då. Men rätt. Jag älskar dessutom mitt frilansande blomsterliv jag har idag även om det kan vara tufft emellanåt. Jag träffat så ofantligt många härliga blomstermänniskor som jag inte gjort annars. Mitt blomstrande nätverk är helt fantastiskt. Men visst kan jag vara sugen på en fast blomsterpunkt då och då. 

Lidingö Greenhouse kommer alltid vara en del av mitt blomsterhjärta. Vi var så himla bra. Jag är så stolt över det vi förmedlade. Vi var liksom först med denna typ av butik. Det var vår livsstil som präglade vår gröna business. I Sverige fanns inget liknande då- när vi slog upp våra källardörrar. Blomsterbutiken från förr var egentligen mitt första egna blomsterprojekt och har givetvis präglat mig som blommänniska. Som jag nämnde använder jag mig fortfarande av materialen - från förr - i mitt blomsterskap idag. 

Jag älskar fortfarande kuddmossa, historia, strandfynd, återbruk, gamla dörrar, råplank, kottar, nejlika, lavendel, koppar, rått, natursten, möbelband, naturfärgat, färgglatt, fjärran länder....olika men ändå lika. Same Same But Diffrent helt enkelt ;) Detsamma präglar förmodligen detta min blomsterplats i cyberrymden!?.  Ett smärre kreativt kaos.

P.S bilderna är avfotade papperskopior. Fanns inga digitalkameror då, inget instagram, inget facebook. Hoppas jag ändå lyckats förmedla denna unika känsla idag som den var då - i en blomsteraffär från förr. D.S

Ha en blomstrande dag./Sanna