Att ha fina blommor kring en begravning är vilsamt för ögonen. Något vi kan fokusera på när det ofattbara tar överhanden. De vackra blommorna tröstar i det förtvivlade.
På Hellborgs Blommor skapas det de mest fantastiska begravningsdekorationer. Den här ljuvliga och somriga kistdekorationen skapdes med varsam hand av min kollega A som jag jobbat med i massor av år till och från i mitt blomsterliv. Hon är en grym florist. Det är fantastiskt kul att få jobba med henne en stund igen. Vi har ett skönt samarbete och vi inspirerar varandra.
Blommorna känns viktigt när vi ska säga hej då till dem vi tycker om. Blommorna speglar vem personen var, vem de som är kvar är, årstiden, favoritplatsen, favoritfärger. Vi förknippar ofta blommor med olika minnen i livet. Blomststrande symboler för ett levt liv.
På Hellborgs tar de mestadels hand om hela begravningar när det gäller blommor. De innebär långa samtal med de nära anhöriga. Jag tycker dessa samtal är väldigt intressanta och spännande. Även om det innebär stora och tunga sorger. Det berättas ofta en historia mellan tårar och blomsterval. Ibland ber de om ursäkt för sina tårar, men för mig är tårarna naturligt. Det är svårt att hålla tårarna tillbaka för egen del, det är så enormt känslomässigt med att förlora någon som står nära. Jag känner med dem.
Jag som florist försöker fånga essensen av den avlidne/a i form och blomster. För mig känns det värdefullt att kunna vara till stöd och kunna guida de nära och kära till något som känns bra. De skall känna ett förtroende och ett blomsterlugn när de lämnar butiken.
En sista-hej-då-blomma skall skapas med omtanke, värme och vackra blommor.
Blommor till vila i svenska lätta midsommartoner.
" I sorgens trädgård spirar tröstens blommor".
Så skrev jag på kortet på min svärfars begravningsblomster när han begravdes för några år sedan. Han var en sann trädgårdsman. Älskade sin trädgård och för att hedra hans minne skapade jag av det jag hade i min trädgård i oktober. Det var en utmanning, men den blev jättefin med björnbär, astrar, överlevande rosor och en massa annat plock. Jag tycker om att fånga personligheter med blommor. Det är som att måla ett porträtt, kan jag tänka mig. Nu är jag usel på att just måla, så tur att blommor är mitt kontnärsmaterial.
Fint skrivet Sanna!
SvaraRaderaFörr kunde jag känna att det var ett "slöseri" med alla dessa blommor vid en begravning. Lite känslan att man borde ge varnadra blommorna medans vi lever. Men har ändrat mig och samtycker med allt det du skriver här!
Önskar dig en underbar Midsommarhelg!
Hej,
RaderaTack. Jag förstår din tanke och känsla. Visst skall vi överösa varandra med fina blomster medans vi lever, också. Det är fint att du ändrat dig. Det behöver inte heller vara överdådigt med blommor, det lilla enkla kan vara nog så vackert om det är skapat med omtanke.
För några år sedan var jag delaktig i en alldeles för ung pojkes begravning. Det var det tuffaste jag gjort hittills, han var i samma ålder som mina egna barn. Pojken älskade havet och vi fyllde hans kista med drivved och sten som vi samlat vid olika strandkanter. I de små skrevorna som blev "planterade" vi violer, balkansippor och grästuvor. Små ljuslyktor sattes bland stenarna och blommorna. Vid kistan gjorde jag en vild bukett med blandannat ljust blå riddarsporre och olika sorters gräs i en fin glasvas. Det var det ända, så enkelt och så himla vackert.
Blommor behövs. Det är ett sätt att hedra dem vi tycker om och de ger en liten tröst.
Tack för att du kikar förbi och säger he.
Önskar dig också en fin helg. Hoppas på blommor och sol.
Vill bara säga att jag tycker du uttryckt så otroligt bra att blommorna fyller en funktion för de sörjande som blir kvar. Det är en detalj som är viktig känslomässigt på många sätt. I dagens moderna samhälle där inte många ceremonier lever kvar fyller blommorna en stor funktion vid begravningar anser jag.
SvaraRaderaTack för att du kommenterar. Det är härligt ärligt med blomsterkommunikation. Jag tror på blommor vid en begravning. Så ska det vara bara. Precis som du skriver är det viktigt att bevara traditionerna kring de få ceremonier som lever kvar. Ibland känns det som allt måste bli så avskalat och "modernt". Att det traditionella och ombonade är fult. Nu ser vi dock en förändring i mode och design. Det är trendigt med hemvävt, kafferep, syjunta och trasor. Hemslöjd ställs ut på finfina museet. Hoppas det håller i sig. Traditioner är något fint. Vår historia vill vi ju skall leva kvar genom våra barn osv.
RaderaTack för att du kikar förbi såhär i midsommarhelgen och allt. Ha det fortsatt fint. :)