torsdag 26 mars 2015

Så var det dags


Så var det dags.


De trötta floristfötterna har varit instängda med strumpor och skor alldeles för länge. De behöver luftas, vifta lite och ta ett dopp i strandbrynet.


Lämna sina avtryck på en annan plats på jorden. Där dessa fötter inte varit ännu. Nya stigar, nya vägar och nya äventyr. Det skall bli så underbart härligt.


Tar med mig kameran.Dokumenterar mina betraktelser. 


Låter ögonen lockas av det denna blomsterperson tycker är vackert och det som hon kanske inte trodde hon tyckte hade skönhet. Men som visar sig vara det allra underbaraste hon har sett. Just sådana intryck som plötsligt förändrar hennes sinnesintryck för sin omvärld. Det skall hon ägna sig åt- Upplevelser.


Jag kommer vara närgången. Vill känna doften, strukturen och smaken av en härlig blomstervärld. Den där exotiska prakten som tar mig med storm. Som får det att kittla i varenda blomsternerv. Min nyfikenhet törstar efter känsla av djungel och färg. Mycket färg. Kryddigt och hett.



När ni kikar in här och kollar av vad jag har  för mig just nu. Då -just då -befinner jag mig på Sri Lanka. Kanske kikar jag upp i en palm för att jag tyckte jag såg Herr Nilsson kila förbi. Eller så sitter jag bara i vattenbrynet med fötterna i sanden och ser när solen går ner och tänker: Så här brukar jag göra och det blir så bra så.

Vi hörs.
Ciao/Sanna

P:S Bilderna är från Mykonos Grekland vecka 37 September 2014

måndag 23 mars 2015

Re-cyber Monday

onsdag 2 april 2014

Landskapsblomma


Uppland är mitt landskap. 


Vi uppläningar har en alldeles extra fin landskapsblomma.


Kungängslilja. Fritillaria meleagris. Till Sverige kom den med Olof Rudbeck d.ä på mitten av 1600-talet - som hade införskaffat sig den i Holland- och hamnade i Uppsala botaniska trädgård numer Linnéträdgården. Linné "upptäckte" lökväxten i Kungsängen utanför Uppsala på mitten av 1700-talet. Lite blomsterhistoria så här på morgonkvisten.


Jag kan sitta länge och vara helt uppslukad av blommans rutmönster. Vilket litet underverk. Det är som någon målat med tunn pensel varenda ruta för sig i finaste akvarellfärg. Melaagris betyder pärlhönefläckig och det är förstås en fin beskrivning. Jag tänker mer på ett vackert schackbräde. 


Jag blir alldeles yr. Naturen är makalös.




Hos oss frossar vi i krukor med kungsängsliljor. Det står sig i ett par veckor inomhus. Sedan åker mina lökar ner i en påse i källaren för att sedan få en plats någonstans i trädgården. De kan aldrig bli för många. 




En kruka kostar mellan 40-60 kronor. Billigt tycker jag för det blir ju till dubbel blomsterglädje och nästan evig sådan. De kommer tillbaka år efter år med sina rara beundransvärda klockor. 


Aha, en julblomma tänker ni. Ni vet ju vad jag tycker. Vårblomma. Just nu blommar mina sista sparade amaryllislökar. De blommade snabbare än tänkt, jag hade tänkt ha dem ute i mina krukor. Jag njuter av dem ändå i kombo med våra kungsängsliljor. 



Pytteliten och jättestor på en å samma gång. Gillar kontrasterna i färg och form. Känns exotiskt och färgstarkt.


Mitt kontorslandskap ändrar sig efter mina blomsterkänslor för stunden. Lekfullheten är alltid ett måste. Jag är inte mycket för det förutsägbara. Något måste störa och bryta av. Färg, form eller bara göra nytt av något som egentligen är något annat. Vaser med lagom stora öppningar blir fina ljusstakar med enkla ljusmanschetter. De i zinkfärgade är köpta från By Carima. De mässingsfärgade har jag fått av min sommarchef på Zetas. Tack Victoria.I tidigare inlägg har ni säkert annat turkosa, de är inköpta på Spiti i Moodgallerian.- som nu flyttar till S:t Eriksgatan. Manschetterna är användbara till både det ena och det andra. Fungerar superfint som blomsterstöd till solitärer i dina vaser. 



Givetvis snittar jag ner när andan faller på. En samling små medicinflaskor från Ångermanland (min mors landskap) fyllda med Upplands landskapsblomma är för mig en fin och känslosam blandning.


En juxtaposition. Pyk möter vårens första blomster.


Gifter man sig i kungslilje-tider är hen alldeles perfekt i den vilda operfekt- perfekta vårbuketten.  Konungens krona blir verkligen pricken-över-i:et med ranunklar, tulpaner, trädgårdsiris och martorn. Ljuvliga färger från rosa, lila till blågrått.  


 

Nu är de odlade krukorna på upphällningen i blomsterhandeln. Det blir att invänta höstens löksortiment för utplantering. Jag har haft en ljuvlig förvår med massor av dessa raringar. Nu väntas andra blomstertider. Jag tänker njuta och uppskatta varenda blomstersekund, minut, timme, dag, vecka. Ta varje blomma som den kommer.

Blomstervärme/Sanna

onsdag 18 mars 2015

Ni hänger väl med



Omedvetet har jag fallit pladask. Ni har väl också hängt med? Amplar. Gillar det. På landet hänger farmors härligaste makraméamplar. De kanske får flytta hem till förstaden för lite urbant häng ett tag. Eller så får jag återuppta detta hantverk som jag lärde mig när jag var 9. Jag älskade det. Skapade tavlor i takt med farmors amplar på löpande band.


Jag är en betraktare. En ständig åskådare av min omvärld. Konst. Musik.Litteratur. Blommor. Trender. Mode. Design. Inredning.Historia. Nyheter. Människor. Inger undgår mig. Typ.


Det som retar mitt sinne registreras. Bearbetas och kommer ut som någon form av tolkning. En produkt. Ett blickfång. Jag tänker sällan särskilt mycket. Det liksom bara blir. Bra för det mesta. Sämre då och då.


När något återuppstår såsom blomsterbord, piedestaler och som nu amplar är det i ett nytt format. Det blir i sin nytappning något kul och annorlunda. De används på ett annat sätt. De ser ut på ett annat sätt. Funktion och design blir lite snyggare i nutid på något sätt.



Amplar är egentligen otroligt praktiskt. Framförallt vintertid här hos oss med alla element under fönsterbrädorna. Det går strålande att hänga upp blomster lite varstans faktiskt. Bara att använda fantasin.


Dessutom tycker jag att det nödvändigtvis inte behöver vara hängande växter. Söta  vårlökar är fint som dinglande blomster.



 Kungsängsliljan är rena konsten och kan helt klart hängas på väggen som vilken tavla som helst. 



Mina ekologiska juteamplar är från Australien och en fin kärleksfull gåva med omtanke till en blomsterperson från bror och svägerska som bor "Down Under". Vet att de är inköpta på någon cool farmersmarket i Melbourne. Love them. De hänger framme när jag känner för dem. Just nu har de fått stort utrymme. Deras två vänner med större emblem ligger i källaren. Kanske får de komma upp de också. Vi får se.


Låt dina växter få dingla, flyga, pendla och sväva. Känna frihet. De behöver ju inte vara direkt i fönstret. Det beror ju på vilken växt du väljer. Häng dem i klungor i taket istället för takkrona. Låt dem slänga i vinden under parasollet i sommar. Häng var du vill helt enkelt. Där det känns som det behövs lite fritt svävande blommor. Jag kan tänka mig en  massa bra ställen att "ampla". Lek och skapa iögonfallande blomsterhäng. Ge dina växter vingar. Ni hänger väl med!?

Blomsterkram S

måndag 16 mars 2015

Re-cyber Monday

fredag 21 mars 2014

Blomstertankar


Att kika in över en häck, en mur eller ett staket är en något förbjuden och lite busig egenskap jag har.



Något som jag har lite svårt att låta bli när jag är på resande fot. Jag lockas framförallt av det där operfekt perfekta.


Det finns en sådan harmoni och skönhet i det spartanska hopplocket. En katt, en plastkruka, en sekatör, en liten röd strandhink, ett borsthuvud och det som lockade mitt öga först: En underbarhibiskusblomma som kikade tillbaka på mig.


Så makalöst iögonfallande med alla skapade oaser på små trånga ytor och varsomhelst. Där det finns aning utrymme och plats "arrangeras" det med grönt och blommigt.


Längs med en husvägg funkar det liksom alldeles utmärkt - om man nu inte har någon annat ställe för sina krukor.  



Promenerande blomsterfolk som jag får väja och se upp för att inte snubbla över växtlighet i kruka och kärl.



25:an bjöd på taggigt, knubbigt och rätt. Underbart förvirrande med sitt virrvarr av smått, stort och hängande i alla möjliga kärl på den pyttelilla klinkerbelagda pation. 



Bakom andra järngrindar var det mer strukturerat av uddiga och feta växter. Raka rader och enhetliga krukor.




Casa Nisse - kändes väldigt västerländskt i den spanska hettan - hade även tänkt färg.



Jag föredrar förstås det galna. Det vilda. Det som bryter av. 


Det är det som drar mitt blomöga till sig. Jag klär dock ej mina blommor i solhatt  för vårens första brännande strålar. Där går även min gräns för vad som blir tacky och på gränsen till alltför smaklöst. 




Men å andra sidan finnare med stråhatt mot solen än fiberduk och juteväv. En tujahäck med färgstarka sombreros skulle säkerligen få vilken vintertrött själ som helst att skratta. Eller vad tror ni? 



Det som jag förundras och tycker är så himla härligt och urvackert är att det verkar inte ha någon större betydelse vad du planterar i - bara du planterar. Här hos oss ligger det en del trend i vårt val av både krukor och blommor år från år. Det är otroligt viktigt att det skall passa in och vara tidsenligt. I min värld blir det lite för genomtänkt. 




 Inget får liksom bara bli som det blir. 





Jag tänker förstås jättemycket. För många, alldeles för många blomstertankar flyger genom mitt blomhuvud titt som tätt. De kan vara begränsande.



Jag vill aldrig förlora lekfullheten och skapandet av det oförväntade. Det spontana. Jag vill lämna en del åt slumpen. Inte styra fullt ut även om det kan bli så ibland.


Det har börjat smyga in några små funderingar kring sommarens blomsterkrukor, lådor och annat. Skall tygla dem så att de inte blir alltför genomtänkta för egen del. 


För mina kommande kunders del kommer jag vara lyhörd och coachande. Finns det utrymme kommer jag föreslå nya och lite udda lösningar kring vad vi kan ha i våra lådor och kärl.


För visst är succulent- och kaktussläktet iögonfallande läckert.


Superhett med "Red lips" i brännande söderläge. 


Mjuka upp den tuffa och den lite råa vilda västern-känslan med söta, vajande och bedårande blommor som hör svensk sommar till som pelargon, lavendel, cosmo, gräs och annat  efter tycke och smak. 

Min chef,Erica,på Zetas planterade den fullkomliga kombon
med mangold och tagetes förra säsongen. Mangold är perfekt i vas.


Tagetes kan jag tycka skulle passa till en cool & fet sommarplantering i en udda rostig ärgad koppar tunna eller en delat besinfat med loggan kvar. Undrar var jag kan "sakleta" efter en sådan!?


Oavsett vilka tankar ni har kring era sänsongskärl; lova mig att ha roligt! Ta det du har. Köp lite färg. Måla skapa nytt och fräscht av gammalt om du nu så vill ha det samstämmigt omkring dig. Fyll sedan med prunkande blomsterglädje. Låt det bli galet och unikt. Lite mish mash inviger till blomsterprat med grannar, familj och gäster.

Ha en urfin helg.

Enjoy.