måndag 7 juli 2014

Recyber Monday

tisdagen den 19:e juni 2012


Vila


Att ha fina blommor kring en begravning är vilsamt för ögonen. Något vi kan fokusera på när det ofattbara tar överhanden. De vackra blommorna tröstar i det förtvivlade. 



På Hellborgs Blommor skapas det de mest fantastiska begravningsdekorationer. Den här ljuvliga och somriga kistdekorationen skapdes med varsam hand av min kollega A som jag jobbat med i massor av år till och från i mitt blomsterliv. Hon är en grym florist. Det är fantastiskt kul att få jobba med henne en stund igen. Vi har ett skönt samarbete och vi inspirerar varandra. 





Blommorna känns viktigt när vi ska säga hej då till dem vi tycker om. Blommorna speglar vem personen var, vem de som är kvar är, årstiden, favoritplatsen, favoritfärger. Vi förknippar ofta blommor med olika minnen i livet. Blomststrande symboler för ett levt liv.



På Hellborgs tar de mestadels hand om hela begravningar när det gäller blommor. De innebär långa samtal med de nära anhöriga. Jag tycker dessa samtal är väldigt intressanta och spännande.  Även om det innebär stora och tunga sorger. Det berättas ofta en historia mellan tårar och blomsterval. Ibland ber de om ursäkt för sina tårar, men för mig är tårarna naturligt. Det är svårt att hålla tårarna tillbaka för egen del, det är så enormt känslomässigt med att förlora någon som står nära. Jag känner med dem. 

 Jag som florist försöker fånga essensen av den avlidne/a i form och blomster. För mig känns det värdefullt att kunna vara till stöd och kunna guida de nära och kära till något som känns bra. De skall känna ett förtroende och ett blomsterlugn när de lämnar butiken.



En sista-hej-då-blomma skall skapas med omtanke, värme och vackra blommor.




Blommor till vila i svenska lätta midsommartoner.

" I sorgens trädgård spirar tröstens blommor".

Så skrev jag på kortet på min svärfars begravningsblomster när han begravdes för några år sedan. Han var en sann trädgårdsman. Älskade sin trädgård och för att hedra hans minne skapade jag av det jag hade i min trädgård i oktober. Det var en utmanning, men den blev jättefin med björnbär, astrar,  överlevande rosor och en massa annat plock. Jag tycker om att fånga personligheter med blommor. Det är som att måla ett porträtt, kan jag tänka mig. Nu är jag usel på att just måla, så tur att blommor är mitt kontnärsmaterial.

måndag 30 juni 2014

Recyber Monday/ 30:e juni idag

onsdag 21 augusti 2013

Gör någon glad


Att dela med sig av glädje och blommor är något väldigt fint. 



Den 30:e juni var det International Lonely Bouquet Day. 



Jag nappade givetvis på denna söta och givmilda blomsteridé. 


Plockade blommor i min trädgård, i pappas trädgård och i naturen mellan Ålandshav och skogen. 


Band små rara buketter och placerade dem i gamla flaskor och syltburkar som låg i vår återvinning. Skrev små handskrivna lappar och brev som förklarade upplägget. Lite som barndomens flaskpost som jag slängde ut i Ålandshav i hopp om att få nya spännande exotiska vänner på en söderhavsö. Jag har alltid haft en väldigt livlig fantasi.


Påvägen hem till storstaden "kastade" jag och liten ut "blomsterposten" här och var. 


Och visst blev någon riktigt blomsterglad. 



En "Lonely Bouquet Day" kan vara vilken dag som helst. När som helst på året. Urmysigt att fixa blomstrande flaskpost med kidsen i alla åldrar. Blompyssel passar alla. Alla kan.

 

Trädgård och natur bjuder fortfarande på massor av användbart grönt och blommande material. Plocka och dela med dig av din blomsterlust när du känner för det. Gör någon glad du med.



Här får du förslag på hur dina meddelande kan skrivas. Du kan följa hela denna sköna blomrörelse på instagram @thelonleybouguet, på twitter @lonelybouquet, på facebook The Lonely Bouquet. 

Sprid vidare. 

Massor av blomsterglädje/Sanna

söndag 29 juni 2014

Flashback Sunday

onsdagen den 15:e maj 2013


Tänk om...






Alla älskar väl Myrten!? Jag gör det. Tyvärr är jag dålig på att få den att överleva hos oss. Min kärlek är tydligen inte tillräcklig. Ljust, men inte direkt sol, gärna lite svalt. Den gillar att vara utomhus. Svensk sommarsemester. Och sedan mycket vatten. Glöm inte vattna! Det är nog där jag brister. 



Jag hade ett tunt tunt myrten-diadem när jag gifte mig. Knappt synligt men det fanns där. Föga förvånade kanske med tanke på min "hang-up" på symboler. Myrten i brudkronan blev en tradition här någon gång på 1700-talet. Det var väldigt längesedan jag gjorde något med myrten till ett bröllop. Förr brukade jag sätta i en liten liten kvist - i smyg någonstans i bukett och corsage.  Om jag hade en myrten tillgänglig förstås. Som en "lycka-till-grej" från mig. Ett signum. Men det har fallit i glömska faktiskt. 


Kärlekens växt. I Egypten är Myrtus tillägnad Afrodite och i Italien Venus. I varmare länder växter myrten vilt.  De vita blommorna är sagolikt fina tycker jag. Som strössel. 


Formklippt myrten. Love. 


Tänk om jag kunde ha Myrtus-bollar i trädgården. Finare än buxbom, även om de är ok. 



 Myrten är användbart till lite av varje, förutom i bröllopstider och som vacker krukväxt. Några kvistar på grillkolen för doft och smak. Lite som enris men mer känsla av kärlek. Bladen skall vara gott i köttgrytor. Har aldrig testat, men det känns ju symboliskt rätt till en värmande kärleksmåltid.  Om du vill brygga en kärleksdryck kan bären användas. 


Tänk om! jag hade en trädgård i varmare trakter. Vad skulle du ha i din trädgård på sydligare bredgrader?





Bilder från Fuerteventura, Playitas. Tänk att få träna i en trädgård med myrten. :)

onsdag 25 juni 2014

Hon har blommor i sitt hår


Vad är en svensk midsommar utan vilda och tama blomster?



Helt och hållet färglös och innehållsfattig i min mening.


I år blev de enkla snabba hårdekorationer i jämförelse med midsommar 2013.



Då hade jag lite mer tid och var lite mer kreativt utvilad. Kottar, björk, blåbär-lingonris, blommor från äng, diken, kruka, trädgård och blomsterbutik i galet sköna kransar till nära och otroligt kära.



Midsommar 2014 blev det sirliga band i spets, organza och siden som smyckades med söta sommarblommor. 



Prästkragar och blåklint tillhör mina absoluta sommarfavoriter. De är min barfota barndom här ute på Väddö. De var de första blommorna jag lärde mig namnen på förutom nyponros, fingerborgsblomma, taklök, riddarsporre, stormhatt, bondpion,fetknopp, smörblomma, ringblomma, krasse, timotej, "dallergräs" (briza- darrgräs), humleblomster och Väddöblomster...vilket jag fått lära mig nu på senare blomsterår att det inte finns en egen Väddöblomma. Det är ju helt "vanlig" ängsvädd (scabiosa). Men min farmor med det vilda håret gjorde om namnet lite för att de skulle passa en liten flickas blomsterhjärna. Jag kallar den fortfarande för Vädd-ö-blomster. Min farmor var en riktig blomstermänniska och jag följde i hennes blomspår så fort jag lärde mig att gå. 


Bergsklinten fick vara stand-in i år istället för  den vanliga helt fantastiska blåklinten som jag brukar odlat från frö. Men i år har jag inte haft tid att vara här i stugan mellan skog och hav förrän nu. Blåklintskänslan är ändå densamma och med den lila spetsen passade den stor alldeles perfekt.



Mårbackapelargon och sprödaste pelargonblad är en sockersöt sommarkombo.  Operfekt perfekt på en blomstermänniskas huvud.



"Inget känns komplicerat, inget känns svårt för hon har blommor i sitt hår, som bara jag kan se".



Annars ägnades några soliga midsommaraftonstimmar till andra kreativa projekt. Som en midsommarstång med flera syften än "bara" dekoration till middagsbordet.



Min bror stod för den rustika grunden av trä och björkris. Jag för det blommiga pilljobbet och design.


Rara kransar med hundkex, klint och björklöv. 



En reflektion av ett kreativt svenskt midsommarprojekt. 



När Sverige och Australien hugger tag i varandra och skapar något alldeles lysande. Se det färdiga resultatet här



Min bror och min svägerska Ida - teamet bakom Australian Safety Reflectors-har tagit reflexerna till Idas hemland Australien. Av den anledning kunde inte Ida komma till Sverige denna sommar. Hon har fullt upp med att utbilda sina landsmän i att synas i mörker och skymning och i trafiksäkerhet.



Jag hejar på , inspirerar och delar med mig av mina konstnärliga reflektioner. Fotar mina konst-tiga reflexbilder. So arty ;)



Jag använder alltid reflex när jag är på resande fot. Perfekta som fotledslänk sena partykvällar och alla andra kvällar.




 "Consider how you image yourself at night. Be secure, glowing and beautiful in the dark. Who needs diamonds to frost oneself when you can reflect yourself Aussie-style. Always use reflectors. Be safe and let the head light fall om you." 



tisdag 24 juni 2014

Blomstertankar på resande fot



Sitter i stugan mellan hav och skog och lyssnar på regnet som smattrar mot taket. Ganska mysigt ändå, även om jag önskat att det varit en något soligare och varmare midsommarhelg. 



Det bästa med inomhusväder i den lilla stugan på landet är att några direkta måsten - i stort sett - inte existerar. Vilket ger mig lite tid för min "place in space" idag medan regndropparna studsar mot fönsterblecket och vinden från Ålandshav tar ordentligt tag i skogens trätoppar. 



Mina blomstertankar är ofta på resande fot. Även hemmavid.  Jag tycker om att låta min blomhjärna flytta med känsla, helt fritt och hämningslöst i alla väder.


Jag måste ha det blommigt och grönt omkring mig. Gärna varmt också ;)Jag trivs som allra bäst då.   



Jag ser det vackra i det mesta. Det behöver ej vara så komplicerat eller tillrättalagt. Omogna oliver & en plastflaska med olivolja är ett vackert blickfång i ett kärleksfullt grekiskt landskap. Ett conversation piece.


En enkel olivkvist gör ju vilken balkongmiddag som helst helt otroligt fantastisk och inbjudande. "I det enkla bor det vackra" som Ernst skulle utbrista om han skulle dela en barfota middag med mig och min syster på en grekisk ö.



För vi har det så bra - jag och min lillasyster- när vi åker på vår årliga greklandsvecka. Vi finner oss snabbt tillrätta och känner oss hemma. Innan grönsaker, frukt och annat går åt till matlagning och drinkar används de på alla möjliga och omöjliga sätt.



Jag tycker att ett matbord alltid skall vara dekorerat. Om jag skulle tälta på en ö i havet eller bo i en trädkoja i skogen skulle jag förmodligen duka bordet med naturens fynd och ha med mig värmeljus. För mig är just plockandet och pysslandet som en form av terapi. Jag är mig själv en stund.



Mitt resesällskap-till Grekland varje år- tillika min syster kan ibland undra när jag ger mig ut i grannskapen för att leta det som natur och trädgård kan ha i sina skrymslen. En gratis blomsteraffär liksom. 



Men hon är van och har stort tålamod och överseende med sin smått blomstergalna syster. Vi tar ju alltid en drink efteråt. Retsina och Sprite med en citronskiva, såklart. Visst smakar det absolut ännu mer med utsikt över olivlunden där jag precis smugit runt och försiktigt "plockat" kvistar.


För att ha råd med allt resande lever vi väldigt billigt. Vi handlar, lagar och njuter av landets egna produkter. Det ända som vi snabbt tröttnar på är det vita brödet och de senaste åren har vi faktiskt tagit med oss hårt bröd. Vi börjar bli gamla ;) 


Visst är det lätt att drömma sig till varmare länder när det är regnigt och höstligt kallt utanför. Men...



Jag tror på sommaren. Den kommer snart. Jag har tagit mina första morgondopp. Jag trotsar väder och kyla oavsett temperatur - 11 grader i havet och på land. Det Är juni. Jag tänker njuta av min kommande ledighet och min kommande födelsedag som faktiskt skall firas på varmare breddgrader. Jag blir ju vuxen i sommar. Eller förresten det är nog ganska omöjligt för mig att bli någon annan än jag. Kommer fortsätta mitt euforiska skapande, vara smått kaotisk, springa barfota, gå igång på blomsterimpulser, njuta av min blomsterkärlek och känna det där pirriga i hela kroppen när jag dricker champagne och tycka att jag inte är en dag äldre än 32. 

Blomsterkärlek till Er alla.
Vi hörs snart igen.

p.s Tusen och tusen tack för att ni ändå har tittat in även om ni fått läsa gammal skåpmat. Men det kan ju ibland vara inspirerande det med.