söndag 19 juli 2015

Namnsdag


Söndag och första dagen på fruntimmersveckan. Sara har namnsdag idag. Grattis!Det sägs att det vanligen regnar under "flickeveckan". Nu tycker jag att det regnat en del till nu. Typ monsunregn. Så jag hoppas på att denna kommande vecka skall bjuda på något torrare väder.  


Jag har ändå haft fina semesterveckor till nu. Jag har fått sköna eftermiddagstimmar nere på våra klippor med mina böcker. Fått ligga på de solvarma barndomsklipporna & låtit solstrålarna torka min kropp efter kalla dopp i havet. Jag får inte bli snuvad på just de där havsnära stunderna för då är det ingen riktig sommar för mig. Minst en kväll om året grillar vi nere på havsstranden. Dricker vin i solnedgången och småpratar. Den kvällen har vi inte haft ännu. Sommaren har många kvällar kvar än. Jag tror på sommaren så den speciella kvällen kommer. För den ska jag ha. 


Så visst har det varit en riktig sommar - så här långt. Även om jag får vänta lite på vår kväll när havet är helt stilla.  Jag får vara här mellan skog och hav. Min själsliga zon. Ägna mig åt läsande, skrivande, dofta, dagdrömmande, makramé, virkande, lyssnande på sommarprat och annat sådant där jag gör på sommaren. 


Bläddrande-hör också till sommarsysslorna- i alla lockande kokböcker som åker med in och ut till sommarstället. Det är nu det finns lite extra tid i köket. En kittlande lust som liksom försvinner i vardagen.



Lilla M hittade en tårta i "Lomelinos Tårtor" som hon absolut ville baka till ett gemensamt födelsedagsfirande. Vi passade på att slå ihop 3 födelsedagar och en bröllopsdag på en och samma gång. Vi fick dessutom ytterligare ett tillfälle till fest. 


 Jordgubbstårta med vit choklad. Ett ganska stort projekt som tog sina timmar med egenkokt jordgubbskompott, höga fina bottnar och krämig frosting.


Jag hade mer av en hantlangarroll i detta tårtprojekt. 


Som att fixa formen till den extra höga kakan med baklplåtspapper. Försiktigt dela på kakan till tre jämna bottnar. Plocka smultron. Smeta ut frostingen och att plocka rosor. Rapsody in blue från trädgården och några vildrosor från skogen till dekoration.


Den blev så god!


Så vacker!


Så uppskattad!


Vi har några namnsdagar att fira denna vecka Magdalena, Johanna & Margareta. Om det regnar bakar vi. Jag är ursugen på Persikomoussetårta med vanilj. Har massor av Bali-vanilj i frysen som är obeskrivligt aromrik. Tjejerna lockas av Blåbärstårta med citronsmörkräm eller Kardemummatårta med blåbär. Lutar väl åt de sista två. Skogen är ju full av blåbär nu. 

Så nu blir det en sväng uti blåbärsskogen och fylla en bägare med nyttigheter. 

Ha en fin söndagseftermiddag.


Ta hand om er/Sanna



Inspireras här av L.L blogg Call me Cupcake och köp hennes fina böcker. Godis för ögat. 







lördag 11 juli 2015

Levande


Jag har precis satt mig på altanen i min nya tjocktröja i mörkt skogsgrönt. Jag fick den häromdagen på min födelsedag. Märket är Edblad. Känner att jag kommer leva i denna ribbstickade tröja under mina lediga dagar här på landet.



För den där värmen jag jobbade i för en vecka sen har liksom försvunnit. Vinden tar i tallarna runt sommarhuset. Det är kyligt i blåsten från havet. Men just nu gör det inget. Jag har ju min nya tröja som jag trätt över min gula blommiga solblekta klänning. Snart tänkte jag gå ner till min far och dricka kaffe. Sitta i lä på hans altan och prata ett ögonblick eller två. 



Det är sommar. Det är juli. Det är min favorit årstid. Det är nu jag har min familj riktigt nära. Några barfota steg bort. 


Det är nu vi äter utomhus. Det är nu det serveras härliga sallader till grillat. Det är nu vi fnissar, pratar gamla minnen, diskuterar politik, löser världskonflikter, blir lite osams ibland och drömmer om kommande resor.



Vi dricker svalt vin långt in på de ljusa kvällarna. Vi sveper in oss i filtar och tänder ljus och rökelse för att hålla de smått ilskna myggorna på avstånd. 


Dessa magiska kvällar fyller mig. Doften berusar mig mer än vinet. Näsan kittlas av essensen mellan skog och hav. Just den är obeskrivbar. Tallbarr och bräckt hav med stänk av vilda blommor blir så påtaglig när det börjar skymma.



Jag tycker så vansinnigt mycket om dessa kvällar. Jag dukar med det som finns. Den gamla sarongen - inköpt från ett land långt borta- har varit med länge. Både på fjärran stränder och en och annan somrig gräsmatta  har den fått vara underlag för solbadande och pic-nicande. De gamla urtvättade deminservetterna från Himla har även de en del år på nacken vid det här laget. Visst! ett av mina favoritord pryder dem. Ordet "sommar" slits aldrig ut i min värld. 


Jag känner mig levande nu. Jag gör som jag vill nu när jag har egen sommartid. Mina jäntor är unga vuxna nu. De kommer och åker. Väddö är också deras andningshål. Dessa underbara svenska sommarnätter kommer leva vidare en eller två generationer till. Minst. Vi kommer att sitta på denna veranda och minnas tillbaka just denna födelsedagsmiddag när vi alla var samlade runt det dukade i bordet i blå/vitt mellan skogen och havet. Våra skratt och små ord bor i väggarna här, nu och för alltid. Nu tar springer jag ner till pappa. 

Kram Kram/ Sanna
 

Ett tips är att testa denna supergoda sallad till sommarmiddagen. Jag hittade den i en gammal Elle för några somrar sedan och det har blivit en året-runt-favorit. Fermenterad bönpasta har jag inte hittat i butikerna ännu. Men hittade ett recept på nätet. Så vi gör en egen  snabb-variant. 

Koreansk sallad

Ingredienser 4 portioner:

1 msk sesamfrön
3 msk japansk soja2 ½msk koreansk fermenterad bönpasta1 ½msk risvinäger1 msk flytande honung1 msk rapsolja½ msk finriven ingefära½ tsk sesamolja3 salladslökar½ ask gröna sojabönor, ca 125 g1 påse babyspenat(150g)1 ask böngroddar(125g)Gör så här:Rosta sesamfröna i en torr stekpanna. Vispa ihop soja, bönpasta, vinäger, honung, olja, ingefära och sesamolja.Ansa och finstrimla salladslöken.Koka sojabönorna enl. förpackningen. Skölj dem i kallt vatten.Lägg upp salladen med spenat i botten, följt av groddar, sojabönor och strimlad lök. Häll dressingen över och toppa med sesamfrön.

Fermenterad bönpasta

Svarta bönor, lök, vitlök, salt. Vi har kört ett tetrapak med svarta bönor med en halv gul lök, någon klyfta vitlök och salt. Egentligen skall bönpastan stå i en sluten burk i rumstemperatur några dagar och sedan i kylskåpet. Men vi använder den på en gång. Det blir bra det med.

All lycka i sommarköket.

måndag 6 juli 2015

Re-cyber Monday

tisdag 29 juli 2014

Bee friendly

Ingen har väl undgått tv-program och artiklar om den oroväckande höga dödligheten bland världens bin.



Orsakerna sägs bland annat vara kvalster, virus, växtskyddsmedel och brist på pollen och nektar. 



Vi måste tänka på blommor, bin, humlor och fjärilar! Servera våra randiga, dekorativa & bevingade vänner de blommor de vill ha. Locka med ett skönt smörgåsbord i blomster och örter på balkong, veranda och i trädgården.



  Timjan, salvia, lavendel, rosmarin, oregano, citronmeliss, mynta, fänkål, gurkört, isop. Kryddorna bjuder på massor av nektar både till bin och fjärilar. Klöver, pelargon, snödroppe, anemone, stockros, aster, krokus, smörblomma, vallmo, solros, zinnia, heliotrop, paradisblomster, strandkrassing, ringblomma frestar också ett hungrigt bi.




Våra humlor och bin är livsnödvändiga för våra trädgårdar och odlingar.




Humlor är tydligen något "färgblinda". De hittar och lockas framförallt av blå och gula blommor. De röda och rosa pollineras oftare av fjärilar.


Dags att satsa på mer färg i våra trädgårdar och i våra krukor. Jag lockas också av färg. Det gör mig jätteglad. Extra glad blir jag av surret av humlor och fladdrandet av fjärilar.



Nu har vi - de flesta av oss iallafall - planterat och fixat i våra krukor och rabatter. Vi kanske alla har något  som lockar våra flygande vänner. Jag har rabatterna fyllda med oregano som numer är som "ogräs". Jag får  
se det som jag bjuder in till fest för humlor, bin och fjärilar.



Bee friendly helt enkelt. Låt dem bli höga på nektar. Gotta sig i det goda. Växa sig kraftfulla så de kan fortsätta deras viktiga arbete.


Jag har lärt mig mycket nytt och sådant som jag inte hade en aning om när det gäller bin. Jag har förmånen att arbeta med härliga bivänner på Zetas trädgård. En av de duktiga trädgårdsmästarinnorna har en egen bikupa och hon berättar om sin resa i binas värld här. Läs och lär. Så himla spännande. 


fredag 26 juni 2015

Bärkvistar


Jag använder kvistar av alla möjliga de slag.




Nu passar jag på att nyttja kvistar som bär på kommande sommarfrukter. Krusbär. Blåbär. Päron. Äpple. Björnbär. 



En kvist med suraste gröna krusbärkart blir det finaste lilla blickfång man kan tänka sig. En lockelse om vad som kommer. En lite retning om hemkokt krusbärssaft med stänk av lime. En förnimmelse om doften av en nybakad smulpaj. Smaken av sommaren är det finaste som finns.


Det är klart att du skall vara lite försiktig och inte använda allt till dina vaser. Vi vill ju ha kvar lite till den där marmeladen också.



Men några försiktigt klippta kvistar från där det inte syns så tydligt. Jag tycker det är vansinnigt vackert med det där lilla som sticker ut. 



Det som oväntat överraskar dig i en galet härlig sommarbukett.




Det extra-som dignande bärkvistar- lyfter också den enklaste lilla sammansättningen av småblommor från kruka och trädgårdsland. Här får den rosa lilla krukrosen sällskap med både oregano och krusbär. Vet ni att kryddor i vas står hur länge som helst. Jag har oregano -både gulbladig och grön- i mängder i min trädgård. Jag plockar in buntvis och har i en byta vid spisen. Förutom den rustika charmen i just i ett slarvigt fång kryddor så är doften en härlig varm känsla av mattlagning i sydligare länder.  Det var förstås längesedan nu vi hyrde hus i Sydeuropa men minnena finns ju kvar.


Att ge sig ut på jakt i trädgården och i skogen är det allra bästa så här års. Jag blandar mer än gärna. Brokigt. Roligt. Oförväntat. Blåbärsriset är som vackrast nu med sina grön/röda kart. Vackert. Vackert. Så ofattbart förträffligt i buketter. Sagolikt vackert med ett knippe handplockade skira blåbärskvistar i en vas på bordet. 


Räds inte för att leka med grönt och blommigt från promenaden längs dikeskanten. Plocka alltid. Kom hem med den där slarviga drösen av växtlighet. Jag tror faktiskt det inte finns något som är ovackert just nu. 

Med önskan om sommar och blomsterkraft/ Sanna



onsdag 24 juni 2015

Små ord


Tillit. Vårvinter. Omtanke. Skir. Vemod. Ingenting. Ömhet. Sommaräng. Dagsmeja. Gård. Rätt. Blunda. Skymning. Vimmelkantig. Uppehållsväder. Ohemul.


Svenska Dagbladet skickade en förfrågan: Vilket är svenskans vackraste ord? 


Jag älskar ord. Små som stora. Långa som korta. Enstaka som flera tillsammans. Det kan vara betydelsen lika mycket som det kan vara känslan och smaken av stavelserna i munnen. Eller hur det ser ut i en sammanhängande text. Rent visuellt kan ett litet ord vara ofantligt vackert. Framförallt ett handskrivet ord. Som med möda och omtanke är skrivet med den finaste stilen som den skrivande kan. Då blir ord som kram, puss, kraft, kärlek, tanke, vacker, söt, älskar  fyllt med så mycket känsla och mening att jag kan gå sönder lite grann.


Skönhet. Sagolik. Smultron. Sommar. Sötma. Strand. Snudda. Själ.Sublim. Solnedgång. Skrik. Skavank. Sus. Simma. Snöflinga. Sanslöst. Snubbla. Sakna. Slumra. Sötnos. Saft. Saga. Sakral. Sakta. Samtal. Sova. Sant. Sensuell. Sol. Sex. Simplicity-nu är det förstås inte ett svenskt ord men jag fullständigt älskar det ordet och smaken. Jag tycker om ord på S. Sssss. Det är något särskilt med just dessa ord. De känns i tungan. Kittlar i gommen. Svischar till i öronen. Rusar lite extra i hjärnans talcentrum.



Ord har en magisk kraft. Jag lever för dem. Samlar dem. Skriver ner dem. Delar med mig av dem. Inspireras av dem. 


Ord fyller mig. Ord som beskriver, ger kunskap, uttrycker kärlek, ger tröst, framkallar ilska, lockar nyfikenhet, retar kreativiteten, snuddar hjärtat. Men ändå väldigt svårt att välja svenskans vackraste ord. 

De vackra bilderna är från min Sri Lankaresa i våras.

Söta tankar/Susanna



söndag 7 juni 2015

Glöm mig inte



Mina drömmar om att få sätta mig ner och låta flödet komma utan att jag behöver anstränga mig har strålat med sin frånvaro. Våren har varit blomstrande men tidsfattig för annat som lockar mig.



I lördags fick jag plötsligt lite tid tillövers efter en urtrevlig studentmottagning för nära och kära.  Tänk att något så självklart som tid kan kännas så enormt lyxigt. Jag älskar den där tiden som känns som en present. 


Den finaste tiden jag kan få när det varit extremt galet omkring mig. 


Tog min kamera och smög ut till den överblivna trädgårdsfesten. Bord, omkullvälta stolar, vaser, små röda slattar kvar i läppstiftskyssta vinglas, tomma gröna ölflaskor, renskrapade tårtfat, hopknycklade servetter med svenska flaggan på,  en sked i gräset, flaggspelen i träden och flaggan! 



"Shit" vi glömde flaggan! Farfar hade inte varit nådig - inte pappa heller- om de vetat att flaggan inte hade halats klockan 9. 21 hours, sharp! Oj! den vajade långt efter solnedgång kan man ju säga. 



Det är något alldeles extra vackert med det där som känns lite övergivet. Det kvarlämnade. Känslan av skratt och intima samtal mellan småfolk & unga vuxna & äldre vuxna levde kvar där bland ensamma och lämnade förgätmigejblå fleecefiltar. En förnimmelse av det som varit förbaskat trevligt. 


 Fredagen var kvarglömd i vår trädgård där sommarvärmen hade bevarats långt in på småtimmarna av de där värmande filtarna. 


Jag tog tiden att sakta plocka upp. Njuta av lugnet att fota utan att någon förväntade sig att det skall gå undan. "Men mamma... nu!?...ta det fort då..."


Jag tycker det är himla underbart när jag får befinna mig helt ostörd i min bubbla. I mitt tillfälliga vakuum av egentid. 



För visst är en klassiskt vit såssnipa från Gustavsberg med citronmeliss, kvistar av krusbär, oregano, funkia och förgätmigej helt vansinnigt vackert!? 


Hur kunde jag missa detta när jag höll på -i dagarna 4-i denna blomstrande studenttid!? Hur väldigt fint det blir med det som finns i naturen och trädgården.



 Min trädgård har ropat på mig hela våren: Glöm mig inte!! Så har jag gjort det. Men tiden har lagts på annat. Zetas trädgård har tagit mycket av min 
vår-tid. Det har varit en mycket fin tid. Är fortfarande. Jag fullständigt älskar mina kunder. Ni som handlat av mig... TACK för handslagen, kramarna, den där handen på axeln - för er har varenda sekund varit en total blomstervärme. Tack för att jag har fått coacha er till balkong, altan och trädgård. Fått vara med att skapa just era kommande sommarkänslor. Ingen är den andra lik och jag växer och utmanas, lär mig av varje möte. 



Mina kollegor är fantastiska. Att beskriva det jag känner för många av dem är rent omöjligt. Jag har förmodligen fått vänner för livet - såhär mitt i livet. Vilken gåva. De kommer nog aldrig glömma mig. 

Jag glömmer aldrig Er som är här och läser mina nu väldigt sporadiska inlägg. Ger mig Er tid. Evinnerligt tacksam¨- för jag vill skriva. Inspirera. Peppa  mig själv och Er att allt  är möjligt i min värld. Ge Er mina ögonblick. 

Nu ska jag baka maränger med mina flickor. Jag har saknat att ge dem min tid också. 

Blomsterkärlek/ Sannna