Florist på resa

Jag reser ganska ofta. Jag älskar att resa. Hela vår familj gillar det. Nyfikna hela bunten. Vi fick det med modersmjölken. Mina tjejer fick det med modersmjölken. Min man blev smittad av min familj. 

Vi reser på olika sätt. Vi gillar olika. Ibland reser vi var och en för sig för att vi gillar olika. Det är ok. Jag gillar att resa ensam.

Jag måste boa in mig var jag än befinner mig. I väskan åker alltid ner några värmeljus, några färgglada servetter och tändstickor.

 Allt går oftast att köpa på plats men ibland hamnar man långt från närmaste supermarket. Jag vill vara på säkra sidan. Jag vill kunna mysa till det direkt när jag packat upp. Jag vill liksom sätta en personlig touch på mitt tillfälliga boende oavsett om det är för några få nätter eller flera veckor. Det behövs bara något litet.

Det gör så mycket med små enkla saker. Blommor måste jag alltid ha, om det går förstås. För det mesta finns det en blomma eller grönt som jag kan knycka med mig lite i smyg. Några få märks inte. De kan ju ha fallit till marken....Jag köper förstås blommor om det finns en liten blomsterhandel eller i mataffären. Men mest knycker jag. ;)

Like home, med några dricksglas och ljus och hibiskusblommor. Aloha.

Duralex och verbena förhöjde balkongbordet. Här satt jag morgon som kväll och njöt av havsbrisen. Eller havsbris å havsbris. Det blåser ganska så ordentligt på Fuerteventura, vindarnas ö. Av den anledningen är det många som ägnar sin tid åt olika typer av surfing och segling på denna ö.

Jag stormtrivdes i "min" lya på Playitas, Fuerteventura. 3 minuter till gymmet, 2-3 minuter till passen, 3 minuter till standen, 1 minut till spinningklasserna, 1 minut till poolen. 6 minuter till lilla söta byn Las Playitas. 

Jag gillar att bo med eget köket. 

Att laga mat av landets råvaror. Jag älskar att handla mat på plats. Älskar stora spännande supermarkets utomlands. Kan gå i timmar. 

Så gör jag, en florist på resa, plockar blommor i rabatterna och handlar inhemskt. 

Visst blir det en och annan måltid på något härligt inhemskt hak också.

I Spanien frossar man förstås med tapas. 

Och min favorit är gambas. Mycket vitlök. Mums.

Re-cyber Monday

lördagen den 19:e mars 2011

Papperskonst

Foto: S.Westien

"You Know

you want to say

something

but what? You know you have to say

something but how.

But nothing happens until

you say the first word or write

the first letter or cut the

first line. And so I got started......"


bild

Rob Ryan papercuts är poetiska. De är är äkta. Med sax och kniv skapar han dessa fantasifulla papperskonstverk. Ord sammanflätat med trädgårdar, bladverk, små städer, fontäner, hjärtan, fåglar och annat himmelskt.  

" I cried and I screamed at the sky

I don'twant to feel like this

for the rest of

my life

But the clouds were indiffrent to my tears

and why should they care. They float and

and drift and join together and part and reform for eternity"

Tips: En underbar liten butik, Ryantown, finns på Columbia Rd, London. Kuddfodral, kort, tavlor, böcker och annat fint. Kika in när du är i London.

Flashback Sunday

Det är ljuvligt att vakna till fågelkvitter och ljusa morgnar. Det är så att jag måste nypa mig i armen för att kolla att jag är vaken. Det är som en dröm efter den här långa sega, vintern.  Hoppas ni har haft en fin vecka ni med. Så här har den varit här "at my place in flower space":

Måndag: Re-cyber Monday
Tisdag: Konsten att vara kvinna
Onsdag: Tänk om...
Torsdag: Mellan skog och trädgård
Fredag:   Taggig & Tuff & Tjänlig
Lördag: Året-runt-blomma
Söndag: Flashback Sunday


Önskar er en skön söndag. Sanna

Året-runt-blomma

Amaryllis tillhör mina favoriter. Både på lök och snitt. Ståtliga. Vackra. Snygga. Sköna. Tuffa. Coola. De kan vara den du vill. Passar i alla sammanhang. En riktigt bra blomma!

Visst är den en sommarlök!? Jag har tjatat om det tidigare, gör det igen: Var är amaryllislökar och snitt på våren, på sommaren, på hösten? Uppenbarligen är det en favorit i krukorna på varmare breddgrader. Känns inte ett dugg julig i den här miljön.

Jag hade ju röda i mina sommarkrukor förra året. Hade turen att rädda några från sopporna. Jag har sökt med ljus och lykta efter lökar i vår. Men de finns ingen som har några i sina gömmor. Inte ens Ulriksdal. Nu hoppas jag på blomsterjaktlycka nästa vecka - i London och på Chelsea Flower Show. Jag vill ha amaryllisar i mina sommarkrukor. I mina höstkrukor. Så fint till alla möjliga andra blommor eller bara en masse. Mina många röda i kopparkitteln förra sommaren var riktigt gott ögongodis. Många regerade på mina vackra röda lökar. Även om det ofta var: Är inte amaryllis en julblomma!? NEJ! Det är en året-runt-blomma.

Nu vill jag ha Fuerteventura-style i mina krukor. Amaryllis och sköna suckulenter. Ser en vision av nyanser av: Aprikos, bordeaux å buteljgrönt. Mina krukdrömmar kanske blir sanna. ;) Håll tummarna. 

Taggig & Tuff & Tjänlig

Egentligen har jag alltid varit fascinerad av kaktusar. Men det har kommit så många andra blommor och växter emellan så jag har glömt bort hur häftigt jag tycker det är med kaktusar. Jag har några fina här i mushuset. 

Jag är uppvuxen med kaktusar. Min farmor hade fönsterbrädorna fulla med tålig, taggig växtkraft. På sommaren fick de sällskap med klassiskt röda pelargoner. Helt i Karin Larsson anda. Hon varnade alltid mig för de farliga taggarna. Inte röra! Men...givetvis hände det att jag var tvungen att "bara" känna..lite.. Farmor fick plocka taggar med pincett från mina fingrar. Det kliade i mina nyfikna blomsterfingrarna redan då. Tillslut lärde jag väl mig att inte pilla på just kaktusarna. Även om jag var tvungen nu-på min resa-att känna lite...försiktigt bara. 

Kaktusar är en del av min uppväxt på många sätt-förutom på min farmors fönsterbräda i stan. Jag har tillbringat många år av min uppväxt och mitt liv i länder där de trivs och blommar ute i det fria året om.

Kanske är de därför min kamera fastnar, ständigt, för kaktus som modell. 

En blommande kaktus. Klick. Klick. Och klick igen. Bara ett klick till. Klick.

Förutom sagolika blommor bland de sylvassa piggarna är frukterna ätbara. Finns en mängd olika Opuntia-sorter. Är lite dålig på dem. Inte så lite heller, utan ganska usel faktiskt. Även solen har fläckar. Fy skäms. Kan bara några få sorter vid namn. Kaktus funkar bra som namn på hela gänget. ;) Vet faktiskt inte vilken sort min modell var här. Kan vara en krypopuntia? Någon där ute "in flower space" kanske vet och kan berätta. Eller säger man bara fikonkaktus om alla sorterna? Kanske får googla eller gå till biblioteket. Återkommer när jag forskat lite. Min mor sa till mig: Gråt inte forska ;) I say: Don´t cry google.

En väldigt tjusig och nyttig frukt är det. Fikonformad eller päronformad. Fikonkaktus. Pricky Pear Cactus. Det måste vara utseendet som gett den namnet för den smakar varken fikon eller päron.

Jag köpte i lösvikt på supermarket. Vågade inte "palla" kaktusfrukt i rabatterna. Vet heller inte vilka som var/är ätbara eller ens om alla går att äta. Någon som vet?

Frukten innehåller i alla fall en massa nyttigheter. C-vitamin, A-vitamin, kalium, järn, magnesium och full med antioxidanter. Super för hjärta, njurar och immunförsvar. Sägs att den kan hålla blodsockret i schack. Bra att äta om du har högt kolesterol. I Mexico och Central-Amerika har den används i 1000-tals år som medicinalväxt blandannat vid diabetes. Växten kan användas i anti-inflammatoriskt syfte, precis som Aloeveran. Rena dunder växten. Läs mer här om du är nyfiken.

Så av den anledning åt jag kaktusfrukter varje dag under mina sunda träningsveckor. Gillar nyttoväxter. Söt-syrliga och lite granatäppelkänsla. Färgämnen som en  rödbeta. Svårt att få bort från skärbräda och fingrar, så var rädd om kläderna när du sätter tänderna i en kaktus. Och för guds skull, glöm inte ta bort taggarna. ;) (I supermarket är de rensade.) 

Taggig & Tuff & Tjänlig. En kaktus i min smak på alla plan.

Bilder Iphone och Nikon. Mina följeslagare på resande fot. Bilder från Playitas Fuerteventura, Canary Islands, Spanien

Mellan skog och trädgård

Kolonner. Tegel. Trädgård. Kärlek. Hemligheter. Grindar. Järn. Doft. Vilken underbar miljö för fest. Där trädgården slutar och skogen börjar.

 Nyanser av grå, grönt, silver, vitt och lila. Tillandsia. Succulenter. Ranunkel. Och annat. Jag har väldigt svårt för kannrankan, Nephtenes, men här tycker jag den är otroligt cool. Den tar upp tonerna i teglet vilket jag gillar. Jag gillar gammalt tegel. Stryker gärna en gammal tegelvägg med mina händer. Tycker om strukturen och den historien som kan sitta i den gamla väggen. 

Det här är inspiration för mig. Det kliar i blomsterfingrarna. Älskar vildheten även om den är väldigt strukturerad och genomtänkt. Buketten är skapad till ett photo-shoot. Blomsterskapande är en konstart och här är buketten en tavla. Du kan studera den och hitta nya detaljer vid varje titt. Ett sånt här blomsterverk är det få som beställer till ett bröllop. Den kräver förstås sin plats. 

Den här raringen är mer användarvänlig. Med ett sagolikt gäng av favoriter. Luktärt och astrantsia (stjärnflocka). Är det någon som kan säga mig vad de vackra lilatonade spröten är för något? Vid första anblick de ut som agapantusknopp.  De är hur fina som helst. De kan ju busa till vilken bukett som helst. 

Knapphålsblommor. Like. Like. Like. Som ni vet tycker jag att män oftare kan smycka sitt kavajslag. Även till vardags. Snyggt, glatt, galet, modigt. Gillar blomstermod. Jag är gift med en kostymman och önskar att han kunde ha en blomma på sig dagligen. Men...har precis efter år av påtryckning och paket med rara, snygga, coola flugor fått honom att byta ut slipsen då och då. Bara en sådan sak. Nu är det dags för fas 2. Taklökarna i trädgården. ;)

Blickfång. Ögongodis. En enkel blomma kan göra allt. En blomsterklick som förhöjer. Krans, klänning, mönster, färger framhävs av blomsterrosetten i midjan.    

Mossa, härligt. Hortensia, underbart. Succulenter, snyggt. Ranunkel, kärlek. Kärleksdukning mellan natur och trädgård. Mums.

Ett rufft sötsaksbord med klickar av riktiga sweeties i ceriserosa. Gott.

DIY. Bädda med skog och trädgård. Jag älskar ormbunke och pioner. Tycker det är en superkombo. Här skulle jag ligga länge. 

Se alla inspirerade bilder här Wantthatwedding/Love Grows.

Tänk om...

Alla älskar väl Myrten!? Jag gör det. Tyvärr är jag dålig på att få den att överleva hos oss. Min kärlek är tydligen inte tillräcklig. Ljust, men inte direkt sol, gärna lite svalt. Den gillar att vara utomhus. Svensk sommarsemester. Och sedan mycket vatten. Glöm inte vattna! Det är nog där jag brister. 

Jag hade ett tunt tunt myrten-diadem när jag gifte mig. Knappt synligt men det fanns där. Föga förvånade kanske med tanke på min "hang-up" på symboler. Myrten i brudkronan blev en tradition här någon gång på 1700-talet. Det var väldigt längesedan jag gjorde något med myrten till ett bröllop. Förr brukade jag sätta i en liten liten kvist - i smyg någonstans i bukett och corsage.  Om jag hade en myrten tillgänglig förstås. Som en "lycka-till-grej" från mig. Ett signum. Men det har fallit i glömska faktiskt. 

Kärlekens växt. I Egypten är Myrtus tillägnad Afrodite och i Italien Venus. I varmare länder växter myrten vilt.  De vita blommorna är sagolikt fina tycker jag. Som strössel. 

Formklippt myrten. Love. 

Tänk om jag kunde ha Myrtus-bollar i trädgården. Finare än buxbom, även om de är ok. 

 Myrten är användbart till lite av varje, förutom i bröllopstider och som vacker krukväxt. Några kvistar på grillkolen för doft och smak. Lite som enris men mer känsla av kärlek. Bladen skall vara gott i köttgrytor. Har aldrig testat, men det känns ju symboliskt rätt till en värmande kärleksmåltid.  Om du vill brygga en kärleksdryck kan bären användas. 

Tänk om! jag hade en trädgård i varmare trakter. Vad skulle du ha i din trädgård på sydligare bredgrader?

Bilder från Fuerteventura, Playitas. Tänk att få träna i en trädgård med myrten. :)