Vad är en svensk midsommar utan vilda och tama blomster?
Helt och hållet färglös och innehållsfattig i min mening.
I år blev de enkla snabba hårdekorationer i jämförelse med midsommar 2013.
Då hade jag lite mer tid och var lite mer kreativt utvilad. Kottar, björk, blåbär-lingonris, blommor från äng, diken, kruka, trädgård och blomsterbutik i galet sköna kransar till nära och otroligt kära.
Midsommar 2014 blev det sirliga band i spets, organza och siden som smyckades med söta sommarblommor.
Prästkragar och blåklint tillhör mina absoluta sommarfavoriter. De är min barfota barndom här ute på Väddö. De var de första blommorna jag lärde mig namnen på förutom nyponros, fingerborgsblomma, taklök, riddarsporre, stormhatt, bondpion,fetknopp, smörblomma, ringblomma, krasse, timotej, "dallergräs" (briza- darrgräs), humleblomster och Väddöblomster...vilket jag fått lära mig nu på senare blomsterår att det inte finns en egen Väddöblomma. Det är ju helt "vanlig" ängsvädd (scabiosa). Men min farmor med det vilda håret gjorde om namnet lite för att de skulle passa en liten flickas blomsterhjärna. Jag kallar den fortfarande för Vädd-ö-blomster. Min farmor var en riktig blomstermänniska och jag följde i hennes blomspår så fort jag lärde mig att gå.
Bergsklinten fick vara stand-in i år istället för den vanliga helt fantastiska blåklinten som jag brukar odlat från frö. Men i år har jag inte haft tid att vara här i stugan mellan skog och hav förrän nu. Blåklintskänslan är ändå densamma och med den lila spetsen passade den stor alldeles perfekt.
Mårbackapelargon och sprödaste pelargonblad är en sockersöt sommarkombo. Operfekt perfekt på en blomstermänniskas huvud.
"Inget känns komplicerat, inget känns svårt för hon har blommor i sitt hår, som bara jag kan se".
Annars ägnades några soliga midsommaraftonstimmar till andra kreativa projekt. Som en midsommarstång med flera syften än "bara" dekoration till middagsbordet.
Min bror stod för den rustika grunden av trä och björkris. Jag för det blommiga pilljobbet och design.
Rara kransar med hundkex, klint och björklöv.
En reflektion av ett kreativt svenskt midsommarprojekt.
När Sverige och Australien hugger tag i varandra och skapar något alldeles lysande. Se det färdiga resultatet här
Min bror och min svägerska Ida - teamet bakom Australian Safety Reflectors-har tagit reflexerna till Idas hemland Australien. Av den anledning kunde inte Ida komma till Sverige denna sommar. Hon har fullt upp med att utbilda sina landsmän i att synas i mörker och skymning och i trafiksäkerhet.
Jag hejar på , inspirerar och delar med mig av mina konstnärliga reflektioner. Fotar mina konst-tiga reflexbilder. So arty ;)
Jag använder alltid reflex när jag är på resande fot. Perfekta som fotledslänk sena partykvällar och alla andra kvällar.
"Consider how you image yourself at night. Be secure, glowing and beautiful in the dark. Who needs diamonds to frost oneself when you can reflect yourself Aussie-style. Always use reflectors. Be safe and let the head light fall om you."