Leftovers

Mina sista timmar på Bali denna gång tog jag min allra bästa följeslagare - Nikon- och promenerade på stranden i den skönt stekande solen. Med sällskap av vågornas brus som övergick till ett djupt dån när de rullade in mot stranden.

Min blick "stördes" av något längre bort. Omedvetet vaknade en nyfikenhet och mina barfota fötter försökte ta sig igenom sanden lite snabbare. 

Andra kanske såg det som skärp. Jag såg det som konst.

Leftovers efter en ceremoni på stranden. 

Magiskt vackert.

För mig var detta ett obeskrivligt underbart fynd. Vågorna och tidvattnet hade skapat en skådeplats för mig.

Bara för mig. 

Varenda detalj lockade mig närmare. 

Jag rörde inget bara insöp det hela med mina blick och mina känslor.

Varje liten lämnad del var som poesi för mig.

Hur länge jag var uppslukad av en hög med överblivna blomblad, kokosnötter, ris och skapade blad-verk har jag ingen aning om. 

Tiden fanns inte. Jag var i min bubbla. 

Strandmänniskor passerade säkerligen med sina surfbrädor utan att jag la märkte till dem. För mig existerade bara det som blivit över.

"We drank your wine while we watched you". Mina nyfunna vänner hade tydligen festat till på vinet som blev över sedan kvällen innan då vi grillat red snapper på öppen eld. Det godaste jag åt på denna resa faktiskt. 

Det var väl skönt att jag kunde stå för både vin och underhållning de där sista timmarna på en obeskrivlig plats på andra sidan jorden. 

Å andra sidan fanns det andra foto-junkies med större objektiv. Deras ögon lockades av något annat vackert.  Dessutom tjänade de lite pengar på sina fantastiska foton när de förevigade surf-folket. Surf-moments på de högsta vågorna är svårt att knäppa av brädfolket själva förstås.

Jag bjöds också på underhållning och omtanke. Nästa gång skall jag få lära mig konststycket att skapa med palm- och bananblad på balinesiskt vis. 

En sista favorit sång - "Sitting on the dock of the bay"- och sedan bar det av till flygplatsen. Ett härligt slut på en oförglömlig resa.

P.S

Två exakt lika bilder....

En tycker jag är mer iögonfallande än den andra. Kan ni gissa vilken? Och varför tror ni jag tycker så ;)

Ha en underbar tisdag./ Sanna

Recyber Monday

fredagen den 24:e maj 2013

Sweden meets America

Red. White. Blue. I love u.

Toner av svensk sommar och amerikansk östkust.

Liten har drömt om det stora landet i väst sedan hon var liten. I sommar blir det av. Hon har jobbat och sparat. 

Skaldjur önskades av födelsedagsbarnet. Vilket kändes som ett perfekt val. 

Jag gillar plockmat. Enkelt och lätt att förberedda.

Gästerna sköter sig själva. Vi bjöd på hummer, nykokta musslor, räkor, hemgjord skagenröra (födelsedagsbarnets paradrätt, hon gör en fantastiskt god röra), aioli och rostat bröd i trekanter.

Mmmmm.

Dukningen skulle givetvis spegla drömmen om sommarens stundande resa. Jag gillar ju tidningspapper som ni vet. Jag tejpade hela bordet med sidor från Svenska Dagbladet. Tålig duk för stora och små. Använde mina fina tabletter i jeanstyg från Himla som har några år på nacken. Älskar dem. Jeans känns ju Amerikat. Plockade vaser och annat som fanns i mina gömmor och skåp. Fick komplettera med köpeblommor. Vår trädgård bjöd oss dessvärre varken på några vita eller röda blomster för stunden. Elegansnejlikorna är faktiskt en favorit i vårt hus. Stor och Mellan gillar dem. "Eleganserna"hade rätt röd färg för tillfället. Det vita fick bli lövkojor som ger en föraning om sommar. Pärlhyacinterna hade jag rabatterna fulla - bara att plocka det blåa.

Tycker att vi fick till den perfekta kombon i vår dukning. Blå känslor. Som en Prippsfilm med en bris av Hamptons.

Tårtan. Blått, vitt & rött. Med En nyans av ljusaste gult. Sweden meets America.

Jag har varit lite som Emils mamma i Astrid Lindgrens böcker. Antecknat till och från vad tjejerna sagt och gjort. Liten packade sin lilla lilla väska med diverse smått när hon var 2,5 kom in till mig när jag stod i badrummet och sade:  "Jag har packat jag. Jag skall ut och resa jag".  Passade bra som tårtcitat till favorittårtan. Marängbottnar, vaniljglass, krossad dajm vispgrädde och massor av färska bär. Hemgjorda maränger av födelsedagsbarnet själv i havston. 

Det är alltid skönt dagen efter fest att ta det lite lugnt. Tidning, kaffe och toast med ost och marmelad. Vardagslyx. 

Flashback Sunday

onsdagen den 10:e april 2013

Vacker. Vackrare. Vackrast.

Jag hoppas ni gör som jag. Njuter av blommorna länge. Verkligen in i det sista.

Jag vet att jag tjatar lite och upprepar mig. Men fallande falnande blommor- i det här fallet tulpaner - är fortfarande fina. Duger fint som enkel bordsdekoration. De fick ligga, kronbladen som fallit. Nöp av huvudet från en stjälk som inte dragit vatten och blomhuvudet hängde ner i bordet. Den hade säkert repat sig om jag snittat om den, men blickfånget blev lite mer med en utslagen blomma. Perfekt operfekt. Operfekt perfekt. ;)

Vacker.

Vackrare.

Vackrast.

P.S Även detta har jag skrivit om tidigare. Köp väl utvecklade blommor när du skall ha fest eller middag. Det är så mycket finare att ha blomster i full blom till fest. Om du vill köpa knoppiga blomster köp dem minst 3-5 dagar innan beroende på sort. Fråga din florist om du är osäker. Vi hjälper gärna till så du får det allra bästa och skönaste blomsterglädjen till ditt stora eller lilla "event". Om ni vill fråga mig eller ha min hjälp på något sätt- maila mig. Jag ger gärna tips och råd via mail. Min adress finns på "om mig". vi hörs.

Kanske gillar du:

Hej bloggen!

Hej Bloggen!

Jag är hemma på svensk blomstermark igen. Det har varit helt underbart med all exotisk blomsterprakt på Gudarnas Gröna ö. Jag har njutit och jag har fotat. Bali är som ett andra hem för mig. Jag vill bo där delar av året. Jag fullkomligt älskar naturen, kulturen och människorna.

 Imorgon börjar jag mitt blomstrande sommarliv på Zetas igen. Jag har längtat efter trädgården, mina kollegor och alla kunder. Jag vet att det är en blommigt galen tid nu, men det gör inget för jag älskar mitt jobb. Jag hoppas att jag snart får lite tid över att dela med mig av min resa på Bali. 



Blomsterkärlek till er sålänge/ Sanna

Påsken kommer varje år- repris

En vecka till påsk. Är det redan!? 

Fjäderlätta kvistar av trollpil känns naturnära och ger hopp om vår. Lagom påskigt. 

Fjädrar och ägg är fint. Är väldigt förtjust i både ägg och fjädrar. Året om. Även om det känns extra lockande till påsk för vissa.

Jag hänger mina fjädrar i små vackra flaskor. Enkelt och svävande vackert.

Min trädgård delar så gärna med sig av sina tillgångar året om. Päron, äpple och körsbär får samsas i gammal koppar. En lite mer traditionell påskbunt med små påskägg från Indiska. Återbruk i flera led. Ni känner säkert igen dem från förra årets påsk i mushuset.

Rara penséer är de sötaste små snittblommor. De får hänga i vårt påskris i år igen. Deras små ansikten framkallar leenden. Älskar dom.

Penséer är billiga lekfulla blommor. Använder dem inne. De håller ok, någon vecka eller så. Som vilken snittblomma som helst. Penséer gillar förstås helst utomhusklimat. Inte för kallt dock, några minusgrader. Ner till -5 ungefär. Jag har haft dem ute vid kallare temperaturer och det har gått bra, men det är inget man rekommenderar. 

Söta små flaskor med blomster i naturens kvistar tycker jag ger härligt liv. Jag har kompletterat mina Berlinfynd med små enkla flaskor från underbara Trädgårds-Charlotte, Trädgårdsflow, som öppnat närbutik (nätbutik). Här.

Hos oss inspireras vi av det vi har på våra väggar när vi skapar påskris. Nu när vi har huset fullt med unga vuxna blir påskkvistarna lite annorlunda än när de var små, men fortfarande leker vi. På ett lite mer vuxet sätt ;) 

Hoppas ni också håller liv i era påskris-traditionerna. Det är en mysig tradition att låta barnen bestämma och vara med. Det är svårt att släppa tyglarna för vissa. Men påsken är som julen, barnens helg. 

Ha kul med era påskiga kvistar. :)

Pausbild

The butterfly counts not months but moments, and has time enough.